Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten 101
"Jag har icke welat nämna något om den ömkeliga orimligheten
at skrifwa Latinsk vers. Det tyckes wara et mode, som för altid
passerat, och som gifwer godt hopp, at snart blifwa åtföljdt af
Latinska prosan." Wellanders fruktan för att svenska snillet skall
blifva "barbariskt", hänger tydligen samman med följande uttalande
i artikeln: "Framledne Cancelli-Rådet Ihre fick på sina gamla
dagar den prophetiska andan at förese et hardt när annalkande barbari.
Aldrig har wäl i allmänhet warit mindre utseende deraf; men han
hade kunnat finna dess lämningar ännu qwar wid wåra Skolar och
Academier. Jag wet icke, om det är en werkan af skickelige Mäns
egenkärlek, at tro hela litteraturen wara bunden wid deras lif, och
skrida med dem åt grafwen. . . Fontenelle och Hollberg hafwa
fordom haft samma aningar, och aldrig hafwa kunskaperne gjort
så hastiga framsteg som efter deras tid. Det förnämsta skälet, hwarpå
Cancellie-Rådet Ihre stödde sin prophetie, war Latinska språkets
försummande." Denna passage utgör tillika ett tydligt bevis för
Kellgrens författarskap, om man ej skulle finna Wellanders
vittnesbörd tillräckligt. Den härstammar nämligen ur de " Strödda
anmärkningar i Philosophien", hvarpå Kellgrens discipel Claes Fleming
1776 disputerade i Åbo. Det heter där: "Lärde Männ finna
gemenligen i motgången och ålderdomen, at Studier och bokeliga konster
luta til undergång, och nästan hela verlden förändras ... Så tyckte
Holberg något före sin död, och så tyckte Voltaire, då han skref
Siêcle de Louis XV. Månne det kommer däraf, at de tro den Lärda
verldens öde vara bundit vid deras personer." Det är visserligen ej
fullt utredt, i hvilken utsträckning Kellgren biträdt vid författandet
af denna afhandling, men det är knappast tänkbart, att någon annan
än han kunnat begagna den som källa.
Vi återfinna också i denna uppsats ett par hugg mot Kellgrens
gamla fiender från Åbotiden, Plennings logik och Vossii retorik (jfr ofvan
s. 74): "Man lär ej at sammanbinda och urskilja sina begrepp; men man
lär, at ställa up syllogismer efter Plennings Logica. Man lär ej at
uttrycka sina egna tankar med redighet och behag; men man lär at
weta namnen på alla Schemata och Troper i Vossii Rhetorica."
Vi återfinna också en skarp kritik af det akademiska examens- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
