Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Martin Lamm
af en löjlig notis ur en Göteborgstidning begagnar tillfället att i
förbigående göra reklam för uppsatsen om Vitterhetsakademien,
hvars redaktionella ursprung därigenom ytterligare framhålles.
Såsom ytterligare argument skulle kunna framföras paralleller med
företalet till Handelsbiblioteket och akademitalet till Celsius, men
det anförda tyckes mig göra ytterligare bevisning öfverflödig.
Man brukar också tillskrifva Kellgren en annan uppsats om
Vitterhetsakademien, undertecknad Pas même Academicien i 1781
23. Här är bevisningen något svårare. Emellertid konstaterar
man, att ståndpunkten är densamma som i den senare artikeln. Det
framhålles, att deras hufvuduppgift är att sätta "Snillen" i stånd
"at med heder lefwa beqwämligen", och att de som
smakregle-rande institutioner ej egentligen hafva någon uppgift, då det synes
"wara i sjelfwa naturen af sådana Åcademier at regeras af
herrskande fördomar, så at man hos dem fåfängt wäntar nåd för några
starka sanningar, om de än med tiden befunnos aldrig så
upbygge-lige." Det förefaller som om Kellgren här haft i tankarne den
varning mot kätterska tankar, som akademien kort förut (2 dec.
1780 St.p. 1780 277) publicerat med anledning af hans egen
prisskrift. Han påpekar också, att "icke wår tids Voltairer och
Hel-vetier (märk valet!) blifwit tilskapade af någon Witterhets
Aca-demie". Det synes mig alltså finnas starka skäl att tillskrifva
Kellgren uppsatsen.
Lättare är det att bevisa Kellgrens författarskap till ett par
smärre angrepp på Vitterhetsakademien och dess sysselsättningar.
Sålunda förekommer endast några nummer senare i samma årgång
(1781 38) några utdrag ur ett bref af Sulzer om Fredrik II:s nyligen
aflidne vän, den excentriske konstälskaren Hodiz. Det inledes med ett
angrepp på bruket att skrifva äreminnen, hvilket författaren finner
lämpligt, när det gäller store döde; "men at, som nu sker, dermed
wilja hedra en hwar, som antingen beklädt et högt Ämbete, burit
et gammalt namn, warit Kyrkoherde, Professor eller Ledamot i
någon Academie, det är at profanera Litteraturen och mera beswära
de lefwande, än gagna de döda." Den sista vändningen återkommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
