Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten 113
up och wisa af hwad kön han war.... Hwart wille Hr Gluck
tagit wägen med hela sin insigt, om han componerat til piecer,
i hwilka kärleken förklarat sig som en Petit-maitre, Wreden som
en roddarkäring, dygden som en Skolmästare etc. Han hade
då säkert warit twungen at fylla örat i stället för at röra hjertat, at
bruka harmonien i stället för uttryck, och gifwa sångerskan andtäppa
genom roulader, cadencer och gurglingar, at surprenera kännare i
stället för at röra menniskor o. s. v." (jfr föreg. s.). Man
jämföre härmed Kellgrens uttalande i Zibethbrefvet (Schück a. a. s. XIX):
" Gluck förstod att sätta musique för Själen och hjertat; hans
medbröder stadna vid örat." Och i uppsatsen Om det Täcka (1783 8,
se nedan s. 134) talas det ju föraktfullt om den täcka musiken, "som
sätter passionerne i Rondeauer, målar Wreden med coloraturer,
uttrycker förtwiflan i cadencer". "Måtte aldrig en Gluck, en
Hay-den och deras efterföljare få föra oss tilbaka til detta barbariska
naturliga i känslornes uttryck, som wi så lyckligen öfwerwunnit!"
Och i fortsättningen framhålles det, att det täcka könet ropar "det
är horribelt" åt allt, som är sublimt. I vår uppsats berömmes också
Gluck för att han velat inskränka på dansen, "som så aldeles
förkrossar sången och action, och som oftast är narraktig, säger et
och samma eller ingen ting".
Denna artikel tycks ha vållat en liten Gluckstrid i miniatyr i
Stockholmspostens spalter. "Til Herrar Glückisters ompröfvande"
meddelade nämligen i 1779 293 en motståndare till Gluck några utdrag
ur Marmontels Essai sur la revolution de la musique en France, där
Glucks musik skildrades såsom "torr, rå och obehagelig". Kellgren
replikerade med att i 1780 23 meddela ett utdrag ur ett annat
nyutkommet franskt verk, tjänligt " at rätta Herr Marmontel och alla Herr
Glucks mindre bekanta detracteurer i Paris". Han hoppas därmed
kunna uträtta, "at alla de som med så mycket skäl beundra Piccinis
och Monsignys melodieusa musik, ej måtte af någon fördom hindras
at smaka det ännu större nöje, som de kunna hafwa af en Mans
Arbeten, den man oförnekeligen lärer kunna anse såsom wTår tids
största Compositeur för Theatern."
Propagandan för de Noverreska pantomimbaletterna tyckes
Samlaren 1913. g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
