- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiofjärde årgången. 1913 /
171

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sixten Belfrage, Genombrottet i Lidners diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Genombrottet i Lidners diktning 171

de intryck han där mottagit, som gifvit honom impulsen till
skapandet af hans flesta nybildningar, och dels att flertalet af dessa
nya ord direkt eller indirekt återgå på Klopstock."

Om så vore fallet, borde man i Lidners Parisarbeten påträffa
oförtydbara Klopstocksinflytelser. Man gör det emellertid icke. Vi
kunna till exempel taga /^/-sammansättningarna, hvilka är den
enda af de af Feuk framdragna jämförelsepunkterna, som kan
inbjuda till diskussion beträffande denna tid. "Erik XIV" visar i
detta afseende ingen skiljaktighet med Lidners första arbete, hans
Fabler, med dess opersonliga, strängt pseudoklassiska stil.
Sammansättningarna på -full äro i bägge verken lika sällsynta. I
Juliettebrefven finnas två /WZ-komposita; Pope har flera och hans
svenske öfversättare åtminstone lika många. Det är först i
dikterna från åren 1783—84, och framför allt i "Yttersta domen", dessa
ordbildningar blifva talrika. Warburg har velat antaga en
"inku-bationstid" för de tyska intrycken. Detta må nu för personliga,
litterära impulser vara en möjlighet. Men att förutsätta en så lång
dvalperiod, som här skulle komma i fråga, för en viss
ordbildnings-tendens är ren orimlighet. Det stöd, Warburg velat finna för sin
uppfattning af Lidners Gröttingenvistelse i filologisk forskning, måste
således utan all tvekan utmönstras.

IL

Liksom under en senare period har emellertid Lidner äfven
under Paristiden hämtat vissa uppslag från Klopstock. Lamm har
påpekat, att "krigsskaldernas" skrå är okändt i de antika och
franskklassiska tragedierna och att detta drag i "Medea" pekar åt annat
håll. Närmast ligger att tänka på Klopstock. Den bekanta sången
"O, yngling, om du hjärta har" skulle alltså för sin upprinnelse
ha att tacka inspiration från den tyske skalden.

Då man närmare skall bedöma, huru djuptgående det tyska
inflytandet här är, bör man lämpligen erinra sig, att denna
krigsscen i tredje akten har en parallell, ett förspel, i den första. Andra
scenen i denna akt utgöres af en hyllning åt Jason och Creusa på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:21:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1913/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free