Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sixten Belfrage, Genombrottet i Lidners diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Sixten Belfrage
Gustaf II Adolf, Svedberg, Dalin, Wallenberg. Lind upptar i sin
ordbok högttrafvande ord, vidtutseende sak. Det finnes emellertid en
omständighet, som gör, att man hos Lidner kommer att tänka på
inverkan utifrån. Det är att på ett tiotal sidor i "Messias i
Getsemane" finner man icke blott de två ofvan nämnda, "den alltförmående"
och "den Högtdundrande", utan äfven sammansättningen
"denHögst-besutne", alla tre alltså begagnade som namngifvande epiteta. Då
Lidner icke på något annat ställe har vare sig ordbildningstypen
eller användningen, kan man ju anse det rätt sannolikt att en
främmande påverkan föreligger. Inhemska paralleller saknas ej, t. ex.
Thorild och Lehnberg. Men då, såsom Warburg framhållit, det
finnes flera likheter i ämnet mellan Lidners dikt och Klopstocks
"Messias", ligger det rätt nära till hands att tänka på Klopstock,
då denne i stor utsträckning använder particip i
namngifnings-syfte, någon gång äfven sammansatta sådana. Det bör blott
betonas, att förhållandet icke i högre grad kan bidraga till
karakteristiken af Lidners språk, då dessa komposita äro så fåtaliga och
förekomma blott i ett af Lidners poem, och i ett afhans senare. —
Den andra kategorien, som af Feuk anföres, saknar all beviskraft.
Dels kan man icke se någon likhet mellan de sammansättningar af
denna typ, som Klopstock använder, och dem, som finnas hos Lidner,
och dock väntade man väl förr något spår in concreto än denna
abstrakta öfverföring af ordbildningstyper, som Feuk laborerar med —
Klopstock har t. ex. ingen #/m£-sammansättning, — dels förefinnes
kategorien företrädd äfven hos sådana diktare, hos hvilka något
inflytande från Klopstock icke kan misstänkas: blomsterkrönt (Creutz),
sn obetäckt (Gyllenborg), segerkrönt (Wellander), fjäderklädd, blomst
er-Jcrönt, (Kellgren i "Våren", 1777). Hos Lind förekomma solbränd,
sommarldädd, vinterklädd. I en af sina Erotiska oder från 1785
använder Leopold sammansättningen stjernbeströdd.
Resultatet af min kontrollundersökning blir alltså, att Feuks
skäl för språklig påverkan från Klopstock äro synnerligen svaga.
Framför allt gäller det det påstående, som här närmast intresserar
oss och som Warburg upptagit som stöd för sin åsikt: "Det synes
mig otvifvelaktigt, dels att det är Lidners vistelse i Tyskland, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
