Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Albert Nilsson
långt före sin tid och har slagit in på den väg, som beträddes af
göterna och Runeberg. Warburg och Lamm göra Neikter till en
lärjunge af Diderot. Blanck synes räkna Neikter till romantikerna.
Jag tror, att alla dessa omdömen behöfva i någon mån modifieras.
Neikters filosofiska åskådning torde närmast vara släkt med
upplysningsfilosofien, hvilken framför allt karakteriseras af sitt
förakt för den gamla metafysiken. Neikter är empirist och sensualist
liksom Rosenstein, Kellgren och Leopold. I estetiska frågor står
han på fransk-klassicismens grund, men denna grund har börjat bli
vacklande. Neikters estetiska åskådning är ett intressant symptom
på den upplösningsprocess, hvari fransk-klassicismen är stadd under
1700-talet. Den utgör en brokig blandning af gamla kvarlefvor och
nya tendenser.
För att få Neikters allmänna filosofiska åskådning i skarp relief
vill jag först ge en summarisk framställning af den ännu under
Neikters studieår här i landet rådande leibniz-wolffianismens
historia.
I.
Den svenska filosofien under 1700-talet äger i det hela taget
föga originalitet och består mest i ett tillägnande af tankar, som
tänkts utomlands. Den har likafullt varit af mycket stor betydelse
för vår odling, allteftersom den bidragit till att rensa den andliga
atmosfären eller fylla den med skolastiskt damm, att påskynda eller
försena utvecklingen. Fyra olika system följde hvarandra vid
universiteten: cartesianismen, wolffianismen, upplysningsfilosofien och
kantianismen. I Rydelius fick cartesianismen sin förnämsta
representant. Hans filosofiska lärarverksamhet faller på gränsen mellan
två tidehvarf, det karolinska och frihetstiden. Till lynne, stil,
lefnadssätt är han en karolin; som tänkare tillhör han en ny tid.
Flere af de män som uppbära frihetstidens kultur ha suttit som
hans lärjungar i Lund. Rydelii filosofi erbjuder många intressanta
uppslag. Hans psykologiska utredning af fantasien kunde, om den
förståtts af hans samtid, ha verkat befruktande på uppfattningen af
dikten; i sin lära om sensus intimus framställer han på själfständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
