Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 179
väg en teori, som erinrar om de skotska moralfilosofernas lära om
moral sense, hvilken ju kom att spela en så stor roll både inom
etiken och estetiken. Cartesianismens strid mot den gamla
förbenade skolastiken, hvilken ännu lefde kvar i den lärda världen,
förde Rydelius med talang på svensk botten. Skolastiken klädde
sig på det vetenskapliga området i latinsk dräkt. Rydelius skrifver
sitt förnämsta verk, Förnuftsöfningar, på sitt modersmål och blir
därigenom grundläggare af den svenska filosofiska prosan. Han bör
ställas vid sidan af Dalin som språklig nydanare. Rydelius saknar
väl den dalinska elegansen, man märker att han rödjer en svårbruten
mark, men hans språk är friskt, ursprungligt och färgrikt. Och
Rydelius yrkade på att de akademiska.disputationerna skulle få
affattas på svenska. Om han lyckats genomdrifva denna reform, huru
mycket skulle ej ha vunnits för vår kultur. Nu ligger hela
1700-talets disputationslitteratur som en svårtillgänglig barbarisk värld
för sig.
Cartesianismen fick i Uppsala vika långt tidigare än i Lund för
leibniz-wolffianismen och detta torde bero på att cartesianismen
genom Rydelii framstående lärarverksamhet och personliga
inflytande i Lund fått en långt fastare position än i Uppsala. År
1730 utbytte Rydelius sin filosofiska lärostol mot en teologisk.
Rydelii tre närmaste efterföljare Papke, Lagerlöf och Oelreich voro
alla cartesianer. I Lund vann wolffianismen först inträde 1747 med
Lars Laurell, en af de obetydligaste professorer som beklädt en
svensk lärostol. Under 35 år utlade han från katedern wolffianismens
läror och dryftade dem i en mängd afhandlingar, ända tills år 1782
Mathias Fremling, som var lockean, öfvertog hans ämne.
I Uppsala håller leibniz-wolffianismen sitt intåg redan omkring
1730. Om man får tro en uppgift i Biografiskt lexicon, skulle det
varit astronomen Anders Celsius, som infört den i Uppsala. Äfven
matematikern Klingenstjerna var wolffian. Han hade studerat för
Wolff i Marburg och erhöll professuren i matematik i Uppsala på
förord af Wolff, hvilken som bekant äfven var matematiker.
Dåvarande professorn i teoretisk filosofi Erik Alstrin hyllade
cartesianismen, men upptog i sina disputationer äfven frågor tillhörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
