Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Albert Nilsson
påminner om medeltidens teologi. Tyskarnas tänkande var, såsom
Windelband anmärker, genom Melanchton och de protestantiska
teologerna så vant vid den dogmatiska metoden, att hemligheten med
hans framgång låg i hans logiska schematism. Som högsta
principer uppställde han motsägelselagen och den tillräckliga grundens lag
och förnuftet kunde sedan med dessa ur sig själf härleda alla
förnuftiga sanningar, liksom spindeln framspinner ur sig själf trådarna
i sin väf. Empirien spelar för Wolff en underordnad roll. Den har
endast till uppgift att beskrifva tingen, hvilka sedan deduceras fram
som nödvändiga ur principerna.
Wolffs rationalism gör sig särskildt märkbar i hans uppfattning
af moral och religion. Viljan låter han helt styras af förståndet;
det onda beror på okunnighet. Som högsta moralprincip sätter han
människans fullkomlighet, men fullkomligheten blir ett med det
förnuftiga. I religionen skiljer han mellan den uppenbarade och
den naturliga religionen. Själf var Wolff en god kristen, som trodde
på den bibliska uppenbarelsen och det öfvernaturliga, men det
öfvernaturliga fattade han ej som stridande mot förnuftet, utan som
liggande öfver förnuftet. Den naturliga teologien hade att bevisa
Guds existens och ur den härleda de gudomliga attributen. Genom
att rättfärdiga kristendomen inför förnuftet gaf han i själfva verket
förnuftet högsta domsrätten i religiösa frågor. Wolffs filosofi
lämnade anknytningar både åt ortodoxien och åt fritänkeriet.1
Leibniz-wolffianismen fick en ovanligt stor betydelse för det
svenska tänkandet. Man påträffar ofta spår af den, där man minst
väntar det. Hammarsköld har påpekat, hur den wolffska
systematiseringen går igen i Linnés system. Långt fram i tiden, sedan
denna filosofi blifvit öfvervunnen vid våra universitet, finner
man rester af den såväl i en Thorilds filosofi som i en
Ehrensvärds konstlära. I Sverige bereder emellertid ej wolffianismen
jordmånen för upplysningsfilosofien på samma sätt som i Tyskland.
Den har hos oss icke samma frihetslynne. Hos oss urartade den
till en skolastisk dogmatism, som lade hufvudvikten vid definitioner
1 Se Windelband, Die Geschichte der neueren Philosophie; Falkenberg,
Geschichte der neueren Philosophie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
