Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik. Neikter 183
och systematisering. De wolffianska afhandlingar, som hos oss
sågo dagen, äro i hög grad onjutbara genom sin barbariska
invecklade språkbyggnad. Och i Sverige ingick wolffianismen ett troget
förbund med ortodoxien; endast några smärre stridigheter förekommo.
En stor del af de wolffska filosoferna voro eller blefvo kyrkans män
och nyttjade den nya filosofien som ett vapen till försvar för
rätt-trogenheten. Wolffianismen med sin skarpsinniga dialektik, med
sina bevis för Guds existens och sin teleologiska grundsyn på världen
blef en kärkommen hjälp vid bekämpandet af fritänkeriet. År 1741
utgaf en fil. kand. Pehr Högström (f. 1714 † 1784 som kyrkoherde
i Skellefteå) en bok, Förnuftiga tanchar om Gud, där han i
wolffia-nismens anda bevisar Guds existens, härleder hans egenskaper,
framställer en kosmologi och till sist redogör för människans plikter
mot sin skapare. Betecknande för teologernas ställning till
wolffianismen är hans i företalet framlagda uppfattning af förnuftet.
"Förnuftet är yrt; men derföre bör det icke dräpas, utan hållas i
tygelen. Det måste i alt fall vara med, och des häftigaste fiender kunna
under sielfva fördömandet (fastän under et oförsvarligit missbruk)
ei annat, än hielpa sig dermed fram. Men man skal vänja det samma
at hålla vägen och icke släppa det utom sina skrankor. Derföre
ärkänner hvar välsinnad älskare af sanningen Förnuftet för Siälens
dörevakterska, men för den H. Skrifts underdånigsta tienarinna,
som på sin Frus minsta vink lägger handen på munnen." Det är
en ganska blygsam ’syssla förnuftet får nöja sig med. Man undrar
ej öfver att den fil. fakulteten var så nöjd med boken, att fil.
doktorsvärdigheten tilldelades författaren vid 1743 års promotion
utan föregående disputation. Mindre välvilligt behandlade de
akademiska fäderna den år 1742 af Anders Olofsson Knös utgifna
wolffianska gradualdisputationen Be Principiis et Nexu Religionis
naturalis et revelatœ. I denna vädrades kätteri. Professorn i
filosofi P. Ullen vägrade att presidera; i hans ställe åtog sig Ihre
presidiet, men teologiska fakulteten lagade, att disputationen
in-hiberades, " althenstund Auctor tvertemot Constitutiones
Acade-micas, som sådant förbjuda, icke allenast blandar in quaestiones puré
Theologicas uti en Philosophisk disputation, utan ock annorledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
