Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Albert Nilsson
men vanskapeliga barnen, hvilka de omfatta med samma blinda
ömhet som uglan omfattar sina foster."
Neikter häfdar, att erfarenheten är det enda säkra medlet att
utröna sanningen såväl i metafysik och morallära som i fysik. De
gamla filosoferna hade af begäret efter ett odödligt namn förledts
till att alstra så många olika och monstruösa systemer, att
lärdomshistorien är nästan endast historien om människans dårskaper och
ombytlighet. Det enda gagn de gjort är att de redan framkommit
med sina dårskaper, ty mänskligheten synes ej kunna finna
sanningen, förrän den först pröfvat på alla dårskaper. Beträffande
sko-lastici upprepar han Lockes yttrande, att de trodde Vår Herre hade
så sparsamt utdelat sina gåfvor till människan, att han själf nöjt
sig med att ha skapat tvåfota djur, men sedan öfverlämnat åt
Aristoteles att göra dem förnuftiga med sin filosofi. Lord Bacon
var den förste, som sökte en riktig väg till att finna sanningen.
Cartesius följde efter, men han var omgifven af så många bländverk,
att " Vulgus Philosophorum först förgapade sig på honom, och sedan
till en stor del vandrade i hans fotspår. Ingen bör neka Cartesius
det loford at han varit en af de största snillen som lefvat; hans
lärobygnad ehuru ogrundad äger en höghet, samt utmärker et snille och
en skarpsinnighet, som. säkert vinner alla tiders förundran; men som
han i begynnelsen blef förledd at lägga en svigtande grundval under
sit Systeme, så ramlade det snart nog öfverända, utan at fallet kunde
motas af de största snillen, såsom en Fontenélle, en Mairan m. fi."
Cartesii största fel var enligt Neikter hans tro på att sinnena
kunna bedraga oss; alla hans misstag bero på denna Villfarelse.
Betecknande för Neikters empiriska ståndpunkt är, att han
framdrager Gassendi och upphöjer honom på Cartesii bekostnad. Gassendi
var lika snillrik som Cartesius, men öfverträffade honom i lärdom
och erfarenhet och hade troligtvis ett ännu bättre hjärta. Medan
Cartesius trodde sig kunna härleda alla sanningar ur blotta förnuftet
och ansåg, att ingenting var så doldt, att han ej med de medfödda
begreppen kunde göra det klarare än solen, trodde Gassendi, att det
fanns oräkneliga ting, som dolde sig för vår kunskap. Erfarenheten
och ett flitigt aktgifvande på tingen var för Gassendi det enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
