Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 195
medlet till att uppleta sanningen; han betviflade ej, att eftervärlden
skulle sprida ljus öfver mycket som då ej var kändt. Båda hade sina
efterföljare: Cartesius hade Leibniz och Wolff, hvilka åter i sin
tur kunna uppvisa en stor skara imitatörer; Gassendi hade få
anhängare, men hans ära lider ej däraf, ty hans anhängare voro män
som en Bayle, Locke, Clarke, Newton, Hutcheson, Hume, d’Ålembert,
Bonnet m. fl.
Neikter diskuterar äfven frågan om de medfödda idéerna, hvilka
han i likhet med Locke förnekar, och skillnaden mellan
matematikens och filosofiens bevisningsmetoder, d. v. s. skillnaden mellan
induktiv och deduktiv metod.
Om man kan föreställa sig, att någon vore så narraktig, att
han tviflade på sin egen existens, så ser Neikter heller intet skäl
hvarför han ej också kunde tvifla på att han tänkte. Beträffande
Leibniz’ och andras första principer håller han före att ännu större
och synbarare orimligheter vidlåda dem än Cartesii första princip. —
Filosofiens problem kunna med framgång afhandlas endast empiriskt.
Neikter anser med Hume i slutorden till dennes Enquiry, "at
alla böcker som icke innehålla raisonnemens och tankeslut angående
storheter och antal eller rön om sakers varelse, i dem finnes icke
annat än vilfarelse och tankegyckel samt kunna utan skada göras
till offer åt elden."
Till sist proklamerar han erfarenheten som den enda
kunskapskällan. På hypoteser lägger han ingen vikt. "I sig sjelf är ingen
omöjelighet, at en förslagsmening kan uptäcka en sanning på
samma sätt som det är möjeligt för en blind at träffa målet, när han
svänger omkring sig en hand full med små sten; men exemplen
häraf äro ganska rara. Hade Philosophi i stället för gissade
Systemer endast syslosatt sig med rön, skulle mäniskors kundskap nu
stigit till en vida större högd, än som den gjordt. Mäniskjo-slägtet
och deras egen ära, hade bägge vunnit lika mycket dervid. Genom
några få väl utredde rön hafva en Guericke, en Galliléi, en
Torricelli, en Boile, en Pascal med •flere, ärhållit en säker odödelighet då
de största snillens Systemer haft merendels lika öde med
taskspelare, på en nach-Comedie, nemligen at vid första inträdet upväcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
