Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 205
An et quousque Systema Mundanum manum Del emendatricem
ali-qvando sit desideraturum. Afhandlingen är sannolikt författad af
professor Melander själf; den framställer i hvarje fall en
tankegång, som han äfven utvecklat annorstädes. I Upsala tidningar
redogöres rätt utförligt för afhandlingen. "Detta arbete
innehåller så många djupsinniga undersökningar öfver en vigtig fråga,
at vi förmode, et omständeligare utdrag däraf ej skola misshaga
vare fläste Läsare." Referatet slutar med följande ord: "Utaf alt
hvad således anfört är, drager H. F. änteligen den slutsats, at
verldsbyggnaden ofelbart lutar till sin undergång, och at de
inskränkte krafter, som alla skapade ting måste äga, ej förmå
uppehålla dem till evig tid; ty förutan det at de irringar i
Planeternes lopp, som ej återställas, till slut måste blifva för dem
vådeliga, så måste äfven Solens aftagande krafter och ätherns
motstånd först åstadkomma vårt verldssystems undergång, och
sedan den allmänna tyngdslagen göra, at alla verldskropparne
samlas i en klump. Men därutaf får man ej sluta, at
verldsbyggnaden tarfvar någon omtagning, ty den mägtige Skaparen
hafver så kunnat afmäta de skapade kroppars afstånd, krafter och
motstånd, at verlden kan bestå i millioner år, ja till hvad tid som
hälst Hans allvishet behagadt bestämma för dess varelse, utan någon
annan Hans åtgärd, än hans uppehållande hand."
Det är en fullständigt deistisk uppfattning som uttalas i dessa
ord. Newton hade ansett, att världsbyggnaden icke var helt
fullkomlig, utan att de genom planeters och kometers inverkan
uppkomna rubbningarna behöfde ett ingripande af en gudomlig reglering.
Författaren går ett steg längre; han häfdar att Gud en gång för
alla inrättat världen och sedan håller sig på afstånd. Mot denna
deistiska uppfattning opponerar sig i ett senare nummer en
insändare, som kallar sig Methaphysica. Under denna signatur döljer
sig med all sannolikhet professor Christiernin, såsom Annerstedt
påpekar i sin Upsala universitets historia, Del III p. 494, där han
berört denna polemik. Under polemikens andra skede, då striden
är flyttad öfver till Dagligt Allehanda, afkastar nämligen Christiernin
anonymitetens mask och utsätter sitt namn. Christiernin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
