Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 211
sedan nicka de med hufvudet; justement min Herr Professor; sedan
hufvudet har då nedfallit, så vakna de up förskräckte af denna rörelsen och
fästa hufvudet på nytt igen; aldeles så min Herr Professor; men förgäfves,
de måste däran stackare, ty litet därefter falla de sakta ner och kunna icke
uppehålla kroppen. Excipe hoc ultimum, min Herr Professor, ty jag har
icke sedt någon af de där sofvande Gummorne rent af falla kull.
Beskrifningen är icke heller fullständig min Herr Professor, ty Herr Professorn
lämnar aldeles ute, huru det går til sedan, och när Spögubben kommer.
Pour un heureux commencement, min Herr Professor.1
Upsala tidningar ägnar under de få år den utkommer utförliga
recensioner åt flere akademiska afhandlingar, som äro byggda på
den nyinförda empirismens grundval. I första årgången refereras
utom Neikters Boethii afhandling De sensationibus gratis et
in-gratis, Bjurbäcks De immaterialitate animae (båda under
Christiernins presidium), 1777 Goethes af honom själf författade
afhandling De philosophia populärt, 1778 Boethii De origine idearitm
moralium, den förra delen försvarad af Retzel, den andra af
Leopold. Ingen af dessa afhandlingar röjer den impetus och den
lust att angripa det gamla som Neikters, men de äro likväl
intressanta som vittnesbörd om den förändring, som den filosofiska
atmosfären höll på att undergå. Recensionen af Goethes afhandling synes
vara gjord af Neikter. Recensionen är skrifven med en talang,
en bildrik stil och en aggressiv ton som afhandlingen saknar. Man
läse t. ex. det stycke, hvari ontologiens värdelöshet ådagalägges.
I den latinska texten söker man förgäfves efter de i recensionen
förekommande drastiska uttrycken och liknelserna:
Nu träder vår Auctor til Ontologien, vetenskapernas så kallade Drottning,
men han visar icke särdeles respect för detta krönta hufvud som han
bemöter ungefär på samma sätt som Ängelsmännerna Kung Theodor från Corsica,
den de satte på gillstufvan. Ontologien, som af somlige säges innehålla
nyckelen och grunden til all mänskelig vishet, anses af andra för tomma och
tanklösa hjernors griller. Man kan försöka, at låta en Metaphysicus
öfver-sätta sina betragtelser på modersmålet, så skal man utan svårighet finna
at latinet har stundom samma kraft som det Philosophiska skägget, at kunna
gifva sjelfva dumheten en djupsinnig och tankfull air. Största hemligheten af
1 De nummer i Dagligt Allehanda, hvari denna polemik försiggår, äro
1775 n.r 294, 1776 n:r 9, 10, U, 19, 21, 24, 25, 27, 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
