Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter
221
ej efter i Aristoteles när vi böra gråta i en Tragoedi". Och i
inträdestalet i Vitterhetsakademien upprepar han nästan detsamma:
" Reglor äro att anse som Rön på det, som redan har behagat eller
misshagat läsare och åskådare. Om en Poet kan behaga utan eller
emot de antagna Reglor, om han kan väcka vår förundran, vår fägnad
och våra tårar, bore vi likaså litet misstycka att han stöter
Ari-stotelis lagar, som vi förkaste en mat, hvilken smakar oss väl,
derföre att han icke är tillagad efter en viss föreskrift."1
Den empiriska filosofien har med all säkerhet i hög grad bidragit
till att undergräfva tron på reglernas absoluta giltighet. England
var empirismens hemland, England hade haft Bacon och Locke;
engelsmännen voro genomträngda af empirismens anda; därför finna
vi också företrädesvis hos dem reaktionen mot den
rationalistiska uppfattningen af reglerna. Samma fria anda, som vi finna hos
Neikter, finna vi hos Addison och Pope, fransk-klassicismens
förnämsta representanter i England, och hos den unge Voltaire, som
varit öfver i England och där gjort bekantskap med
erfarenhetsfilosofien och — det bör tilläggas — äfven med Shakespeares och
Miltons poesi. Neikters åsikter om reglerna och om smaken
innehålla i stort sedt ingenting nytt utöfver hvad den unge Voltaire
redan fyratio år tidigare förkunnat för fransmännen.
Man är van att betrakta Voltaire som mycket snäf till sin
konstuppfattning, som en upprätthållare af den boileauska
traditionen under 1700-talet. Det är han också på gamla dagar. Voltaire
var då radikal i allt utom i estetiken. I estetiska frågor äro
fransmännen konservativt anlagda, och de draga sig mer för en litterär än
för en politisk revolution. Men äfven Voltaire var en gång ung och
hyste kätterska åsikter på det litterära gebitet. Sina tidigare åsikter
om reglerna, smaken och poesien har han framlagt i den essay, som
han bifogat sitt epos Henriaden. Det är att märka, att Voltaire
skrifvit sin essay på engelsk botten och på engelska. Den trycktes
först i London 1727.
I denna essay angriper Voltaire regeltvånget, utlägger på ett
genialt sätt miljöteorien och den därmed sammanhängande läran
1 Neikt. Comp. i L. B. s. 63. Intr. s. 469.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
