Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 Albert Nilsson
den riktning under 1700-talet, som man skulle kunna kalla
franskklassicismens upplösning.
Samma sväfvande uppfattning har Neikter i fråga om det med
regelproblemet närbesläktade smakproblemet. Det fanns väl icke
under 1700-talet något estetiskt begrepp, som så ifrigt diskuterades
som smakbegreppet. Sedan ordet goüt i slutet af 1600-talet i
Frankrike börjat användas i bemärkelsen af estetisk omdömesförmåga,
blef det favoritordet i den estetiska debatten. Man diskuterade
förhållandet mellan geni och smak, hvilka man ofta uppställde som två
motsatser, man dryftade skillnaden mellan sund och dålig smak, och
man undersökte orsakerna till smakens växlingar under olika tider
och hos olika folk. Svenska Akademiens valspråk Snille och smak
för strax tanken på 1700-talets speciella estetiska problemställniüg.
Emellertid miste ordet smak sin fascinerande verkan för
romantikerna. De funno i ordet något allt för reserveradt och kritiskt;
den goda smaken det var pedanten, som med en rynkning på näsan
och kännaremin dömde och fördömde poesi och geni.
Bland den mängd afhandlingar, som på 1700-talet skrefvos om
smaken, intar otvifvelaktigt Neikters inträdestal i
Vitterhetsakademien 1787 ett af de förnämsta rummen, detta mindre beroende på
de däri förekommande tankarnas originalitet än på den snillrika
framställningen. Neikters tal öfverglänser i formellt hänseende
vida det tal, som Leopold ungefär samtidigt höll om snillet och
smaken vid sitt inträde i Svenska Akademien. Talet hör till det
bästa i svensk 1700-talsprosa och fängslar särskildt genom sin
kvickhet, de många konkreta belysande exemplen och språkbehandlingens
friskhet. Det förtjänade att omtryckas.
Hvad som först frapperar läsaren af talet är Neikters starka
betonande af smakens relativitet. Neikter breder ut för läsaren en
rik flora af exempel på huru uppfattningen af skönheten växlar från
tid till tid. " Skaldekonsten och Vältaligheten likna en planta, som
får en ny färg och ny smak, då hon flyttas till en ny jordmån och
nytt himmelsstrek". Men trots att Neikter påvisar smakens
oerhörda variering, ryggar han dock tillbaka för antagandet att det
icke skulle gifvas en särskild god smak, i likhet med alla, som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
