Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 261
anser Neikter vara det svåraste i ett epos. Den sker antingen
genom hjältens egen tapperhet eller genom gudar, trollkarlar, djäflar
eller dylikt. På flera ställen framhåller han, huru i och med att
upplysningen stiger äfven tron på det underbara minskas; vi kunna
därför icke på samma sätt som de gamla låta gudomligheter
ingripa i händelserna. Neikter förkastar också användningen af
moraliska personifikationer i eposet. "Nyare poeter ha infört et nytt
machineri, som är lämpat efter vår tids tänkesätt, men nästan mer
emot sannolikheten än de gamlas. De hafva nemligen personnifierat
abstracta egenskaper såsom Lättjan hos Boileau, Politiquen hos
Voltair. Pope är mera lyckelig, då han låter Silpher och Gnomer
agera, än Boileau, då han låter oenigheten som är en gammal käring
lacka folcket i håret på hvarandra."1
Mera intressant än denna Neikters rent teoretiska undersökning
af eposet är den framställning han ger af de episka skalderna,- som
denna emellertid är redan tillräckligt känd genom Blancks
afhandling, har jag intet skäl att uppehålla mig vid den.
Neikters litterära åskådning torde bäst kunna karakteriseras
som en modifierad fransk-klassicism, hvilken är tänjbar nog för att
i sig kunna upptaga en hel del romantiska element. Ofta är Neikter
på ett förbluffande sätt konservativ i sin uppfattning. Hör t. ex.
hans uppfattning af den orimmade versens användning i Svenskan:
ÖI Svenskan äro vi så vana vid rim at de icke utan at stöta örat
altför mycket kunna umbäras. Det kommer an på försök om
orimade verser kunna blifva drägeliga för Svänska öron. Försöken
som hittils skett hafva icke särdeles lyckats. Jag har doch i
Samlaren set et Ode öf. våren på sapphisk vers af Secret. Regnér som
i mit tycke låter ganska väl läsa sig."2 Hur tvekande och
afvaktande ställer sig icke här Neikter gentemot en ganska oskyldig
reform inom poesien. Yttrandet förskrifver sig från 1785 eller
1 Neikterskomp, i L. B., s. 66.
2 U. B. P. 142; 19, 24. — Något ode öfver Våren af Eegnér har jag ej
kunnat finna i Samlaren. Däremot finnes i Sjette Delen st. 94 ett ode öfver
Hösten på sapphisk vers af Regnér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
