Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, En nyfunnen Tegnérdikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Olle Holmberg
praktvisioner bli optiska fenomen, himlens nattliga silfversaga blir
en stjärnkarta,1 kärleken blir naturdrift, och dryaderna fly ur träden.2
För den, som i den grad som Tegnér varit genomdränkt af
plato-nism, endast mera poetiskt betonad än Platons, för den som i så
många af tillvarons fenomen sett sköna idéers återglans, blir denna
nyktra empiriska syn med nödvändighet tom och torr. Den ryckte
undan en jordgrund att stå på och ledde in i en värld, där skalden
måste känna sig som främling. Smärtan öfver fallet och
inspirationens flykt tar sig sitt egentliga uttryck i denna dikt, den
teoretiska omsvängning, af hvilken stämningsförändringen motsvaras,
hade vid flera tillfällen visat sig. Redan då Tegnér 1840 på
klingande meter sjöng prosan sitt lof, förebådade han stämningen, och
då han senare i olika bref skarpare än förut uttalade sitt förakt för
diktens onyttiga flärd och ville vända sig till studiet af filologi
eller naturvetenskap, behärskades han af den åskådning, han i
Återkomsten till hembygden ryggar tillbaka för. Han var också vid
denna tid gripen af melankoli och mjältsjuka, och hans konstitution
var klen. Han tycktes ha svårt att finna sig tillrätta efter
hemkomsten från Slesvig, han uppkastar plan efter plan, men fullföljer
ingen, de dikter han skrifver ändrar han och ändrar, men är ändå
icke nöjd. Han tycks däremot icke ha tänkt på döden under tiden
närmast efter 1840, snarare på år af arbete och okända mödor
(jfr Nattvandraren, r. 17—18). Det var icke förtviflan han
behärskades af, det var oro och trötthet.
Det är samma stämningar, som brädda dikten Nattvandraren, oron
och tröttheten, mera djupa och medvetna än i Återkomsten, men
också med en strimma fastare mod i resignationen. Den obetydliga
differensen kan bero på att stämningen fördjupats under den eller
1 I en version finnes denna strof:
Ännu som förr Selene sorgsen ilar
en dagens enka, hvitklädd i sitt skir.
Den sköna sagan, tryckt med silfverstilar
är nu en karta, Gud vet hvad hon blir.
2 Stämningen och beskrifningen i några strofer af Återkomsten till
hembygden äro f. ö. nära släkt med åtskilligt i Schillers Die Gotter Griechenlands.
Jfr t. ex. strof 3 i denna dikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
