Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Bes wars IhogKommelsze? 81
Denna skildring rör sig ju med nästan idel konventionella
vändningar, ger ett arkadiskt landskap utan individuell karaktär.
Alldeles kontrasterande häremot är inledningen till Br. Besw., hvars
författare visar sig ha en botanikers och zoologs öfvade blick på
växter och djur:
Nu seer man Narcissorna blå, sampt späda violer
Bryta sig opp moot Sniöön, moot den Lijfgifwande Solen
Primula veris är här, Tulipaner af hundrade färgor
Nu befinnes igiän Philomela wijd Elfwen i Stallet
Och talar om sin nöd med stumplande qwijdande Tunga
Nu ser man skogzdufworna blå Semiramis ammor
Stararna flyga ihoop, Bofinkar, Sparfwar och Änder
Näcktergalarne små, Steglitzor, Hämplingar och amsler
Siunga och qwittra med art mångtusende klingande stemmor
Nu hörs liudande Klang af Rördrom uthi Moratzer
Storckarne komma nu fram, lång-Näbbot Kaklande willgiäs
Nu synes och igiän Palamedis wakande Tranor
Para sig hoop, sampt alle de diuur som wistas i Skogen
Hiortar och Hind, sampt Elgar och Rådiuur, renar och Harar
Springa nu med stor lust uthi de gröön Knoppade Lunder etc.
Något motstycke till detta finner man, som sagdt, icke i någon
af de säkert Stiernhielmska dikterna. Och som man med rätt torde
kunna anse, att en skalds sätt att uppfatta och beskrifva naturen
är af konstitutiv betydelse vid klarläggandet af hans säregenhet som
diktare, bör denna omständighet tillmätas stor vikt som bevis mot
Stiernhielms författarskap af Br. Besw.
Vidare vill jag påpeka ett utomordentligt typiskt Stiernhielmskt
drag, som icke återfinnes hos Bröllopps Beswärs skald. Det är
nämligen den specifikt Stiernhielmska mytologien med dess blandning
af antika, fornnordiska och nyuppfunna gudomligheter och allegoriska
personer. Som bekant möta vi sida vid sida med de klassiska
gudanamnen äfven Fröja och Astrild, Fröjas son, vidare Fru Dygds
vördnadsvärda och Fru Lustas förföriska gestalt o. s. v. Särskildt
i bröllopsdikter gjorde sig ju Astrild bra och i Br. Besw. hade ju
funnits plats för både honom och de öfriga — men i stället finna
Samlaren 1914. fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
