Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Johan Nordström
ändtligen kommit till afgjord visshet om att författaren till Br. Besw.
känt till Gilj.-E., och vidare ha vi fått bekräftelse på riktigheten i
våra föregående tidsgränsframflyttningar. Br. Besw. måste sålunda
vara skrifvet efter den 20 juni 1669.
Denna slutsats styrkes dessutom af följande omständigheter.
För det första kan det icke genom några bevisande reminiscenser
fastställas, att Belesnack varit bekant för författaren till Br. Besw.
Och vidare är det tydligt, att Giljare-Effwentyr i mycket inspirerat
denna utmärkta dikt, hvilket, förutom af det redan anförda, framgår
af följande omständigheter.
Så vidt jag kan finna, måste nämligen dispositionen i
Giljare-Effwentyr betraktas som förebild till det parti af Br. Besw., som
sträcker sig ungefär från v. 225 till v. 465. Härför talar dels att
motivöfverensstämmelserna med Giljare-Effwentyr koncentrera sig
på detta parti, dels äfven andra skäl.
Den ifrågavarande delen af Br. Besw. vidtar omedelbart efter
skildringen af bröllopshögtidligheterna och det storartade kalaset
med den alltför rikliga välfägnaden. Nu börjar lifvets allvar. Men
onekligen frapperar Br. Besw:s teckning däraf, ty nu uppräknas idel
mödor och besvärligheter. Fattigdomen trycker de nygifta, allt
möjligt husgeråd måste anskaffas på kredit, hustrun visar sig vara
en ragata, som svärjer i tusende former; så ökas familjen, och barnen
vålla idel bekymmer; osämjan mellan man och hustru ökas, och
äktenskapet är en "Kors-schola och tålamodspröfning" o. s. v. Man
förvånas något öfver denna svartmålning efter det under lysande
auspicier ingångna äktenskapet och läser vidare och möter nu ett
parti, som vederlägger den föregående skildringen och egendomligt
nog, därvid brytande mot den öfriga objektiviteten, talar i andra
person och börjar så här:
Men halt här / stat stilla / betänck / betrackta med alfwar
Oc se grannelig till beskåda mer gådt än thet ondt är
Hwar will tu wäl finna ett stånd/ som alt är i wällust?
Gå vi till Giljare-Effwentyr, ha vi genast orsaken klar.
Som jag nämnde, bestod denna dikt af 3 personers tal till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
