- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiofemte årgången. 1914 /
122

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122 Johan Nordström

Br. Besw. v. 234 (E). För vokalen jämför fsv. bulstær!
Företeelsen finns äfven i uppländskan.1

Supradentalt bildningssätt af I undvikes i SdmL, och spår af
denna tendens har man säkert att se i former som Br. Besw. v. 476
(B, C) Prestelig och Rudhelius Br. F. v. 7 riddelig, v. 240 prästelig
och v. 46 nidéläggia m. fl. Detta drag är gemensamt med
uppländskan.2

7. Icke blott gammalt radikalt mb kvarstår i Södertörn utan
t. o. m. oursprungligt b anträffas.

Härpå många exempel i Br. Besw.: sömbnen, sambias, ungdombs,
löndomb, †emb, hambrar, bordhimblar, ramblar o. a. Rudhelius Br. F.
har t. ex. bekymbrat, förnämblige och Fr. L. somblige, uttömbdt.

I detta liksom i andra fall är det naturligtvis svårt att
afgöra, huruvida här föreligger en ortografisk egendomlighet utan
motsvarighet i uttalet. På 1600-talet var nog detta b redan ansedt
som dialektalt, i fall det uttalades.3 Spegel t. ex. har hemlig. —
Uppländskan bevarar endast det radikala b}

8. Substantiv på -an ha i princip ^-bortfall i Sdml.
Förmodligen ha vi exempel härpå i Br. Besw. i ett par fall.

I v. 173 (N) heter det: — "under rapande, staplan och hicka (var.
till de öfr. handskrifternas hickan) och i v. 420 (C): "Skämta bör
och vara med —", hvarmed tydligen afses skämtan (detta subst,
fanns i sdml; bl. a. har jag antecknat det från Rosenhane).

Äfven i äldre uppländska torde dock denna ljudlag varit i kraft.5
Ett sporadiskt exempel på ett annat bortfall af -n i sdml. i fall
som vang, vagn, är Br. Besw. v. 360 (C) long, lögn. Dylikt
bortfall förekommer också i Uppland.6 — I v. 289 (E) förekommer si
för sin: "Med si hwijtblöta kropp", hvilket är vanligt i sdml. men
såvidt mig är bekant okändt i uppl.

1 Se t. ex. Grip, a. a. s. 139.

2 Kruse, a. a. s. 543.

3 Jfr t. ex. Hellquist, Studier i 1600-talets svenska, s. 112.

4 Kruse, a. a. s. 541.

5 Kruse, a. a. s. 541.

6 Grip, a. a. s. 145.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:21:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1914/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free