Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze? 123
9. Ericsson omnämner en del ord i sdml. med t utan
motsvarighet i riksspråket, t. ex. halt, straxt.
Br. Besw. v. 107, 358 straxt, v. 378 halt
I äldre personers minne finns ännu i Södertörn ett uttal k f j
i st. f. ij, t. ex. kjudra för tjudra.
Ett exempel härpå är bevaradt i Br. Besw. v. 247 (E) hiufwarne.
10. Áf ord som vrist, vrå, vrak har i Sdml. antecknats former
med b för v, brist etc.
Ett liknande fall i Br. Besw. är v. 311 (C) bråla, variant till
vråla.
Sporadiska exempel härpå har dock antecknats äfven från
Uppland och andra håll.1
B. Formlära.
I. Afvikande genus i öfverensstämmelse med sdml. har Br.
Besw. v. 445, 446 (C) titzlor(na), tistlarna. Gustaf Ericssons
ordlista tisläj f., tistel.
Denna afvikelse är, så vidt jag vet, icke iakttagen i Uppland.
II. Sörmländskan föredrar i allmänhet de svaga formerna
framför de starka af ord som brudgum, sav, allvar. Det heter således
helst: brudgumme, säve, allvare o. s. v.2
Så har Br. Besw. v. 200 brudgumme och Rudhelius har
fet-saiva och alivare.
Ett drag, som i synnerhet karakteriserar Södertörn och östra,
i någon ringa mån äfven norra Sdml. är svaga maskuliner på -a
i st. f. -e: håga, backa etc.
Br. Besw. har v. 227 hagan, v. 453 (B) och 456 stolpa, v. 518
bågan. Rudhelius Br. F. har v. 92, 111 dràkan, v. 32 skällan.
Uppländskan visar äfven detta förhållande.
1 Hesselman, Sveamålen, s. 32.
2 Motsatta förhållandet gäller i några fall i Sdml. vid ett sådant fall som
for, fåra. Rudhelius har Br. F. v. 31 forar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>