Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Johan Nordström
Den lokalkulturella identiteten styrkes genom flera smådrag.
Så omtalar t. ex. K. P. Leffler,1 som på annat ställe skildrat
bröllopssederna i Uppland,2 några detaljer, som skilja de
sörmländska (särskildt de nordsörmländska) från de förra, hvarvid han bl. a.
anför följande: "Vid bröllopsmiddagen skulle en ’höling’, d. ä. en
11—12 års gosse, läsa bordsböner, vanligen tre före och tre efter
maten, ur gamla katekesen".
Denna detalj förekommer nu både i Br. F. och i Br. Besw. I
den förra dikten heter det:
v. 246: Mit upå golfwe nu sig smyga fram paar dieknar i löndom
Som wälsignelse framföra hickand / staplande / darrand
Och i Br. Besw.:
v. 172: Med wälsignelse stå fyra sluntar3 bredde på golfwet
Som föra fram sin böön med rapande, staplan och hicka.
Till dessa drag af sörmländsk lokalfärg komma ytterligare andra.
Så är det af ett alldeles särskildt intresse att se, i hvilken grad de
i afseende på utförlighet och trohet utomordentliga skildringar af
Södermanland, som gjorts af Gustaf Ericsson,4 i jämförliga delar
öfverensstämma med Br. Besw. Jag fäster mig icke så mycket vid, att
själfva tonen och stämningen i framställningen ofta äro så frappant
lika, att t. ex. när Ericsson talar om de lyckliga och de olyckliga
giftermålen, det är som man hörde återgifna på prosa en del ställen
ur Br. Besw. Detta kan ju vara en tillfällighet eller ett tycke, som
må stå för min egen räkning — men det skulle ju också kunna vara
något gemensamt sörmländskt i bådas gemyt, som förklarar det.
1 Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, utg. af Södermanlands
fornminnesförening, h. X, s. 16.
2 Ny Illustrerad Tidning, febr. 1898.
3 Så Nordinska hs.; de öfriga ha dieknar. Att förf. icke användt
uttrycket »hölingar» utan de allmännare uttrycken har naturligtvis intet att
betyda och är förklarligt exempelvis af metriska skäl.
4 Speciellt omfattande Åkers o. Östra Eekarnas härad vid tiden för 1830.
De ovanligt omfattande samlingarna, tillhöriga Södermanlands
fornminnesförening äro f. n. deponerade å IJ. U. B., där de af Landsmålsundersökningens
tjänstemän med största tillmötesgående ställts till mitt förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
