Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Bihang: Bröllopps Beswärs IhogKommelsze och tvenne bröllopsdikter af Johannes Rudhelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 Johan Nordström
dels ock från A (och B) afvikande andra läsarter, som finna stöd
på annat håll. Gemensamma blott med den senare hs. C äro t. ex.
läsarterna v. 122 ord (öfr. tahl), v. 195 och (äple Pomona) (öfr. af
ä. P.), v. 428 icke (öfr. tig ej). N bör således ha stått någon af C:s
förfäder nära, men icke själf vara ursprunget till C:s läsarter, ty C
har ju flera verser, som N saknar. I ett par fall ansluter sig K
till läsarter i E: v. 281 handqivarn (öfr. hemqwarn) och v. 423
pigor och (öfr. pigorne). E kan emellertid icke ligga till grund för
N;- dels har ju E de citerade 7 verserna alldeles fullständiga, och
med N:s noggrannhet vore ju deras utelämnande oförklarligt, dels
saknar också E v. 322, hvilken finnes i N (och öfr. hss.). Det
inses också lätt, att E icke är en afskrift af N. Till grund för IST
måste således ligga en i hufvudsak med A och B besläktad hs.,
som dock äfven har vissa drag gemensamma med E och C.
Hvad beträffar det inbördes förhållandet mellan den andra
gruppens handskrifter, är det först att märka, att C är mycket yngre
än någon af de öfriga och kan således ej själf ligga till grund för
hvarken B eller E, hvilkas åldersförhållande däremot det är svårt
att med bestämdhet afgöra på grafologiska grunder. Emellertid
skilja sig nu C och E från B och öfriga hss. därigenom, att de ha
en vers (efter v. 168 i denna uppl.), som B och öfriga hss. sakna,
men som utan tvifvel är äkta. Härigenom visas dels C:s och E:s
samhörighet, dels ock, att de i detta fall stå originalet närmare än
några andra kända hss. Ingen af dem kan därför härstamma från
B. A sin sida kan B ej vara afskrift af E, ty E saknar, genom
afskrifvarslarf förmodligen, v. 322, som B och öfr. hss. ha.
(Olikheterna äro f. o. många, t. ex. vv. 60, 127, 130, 202, 204, 269, 291,
405, 470 o. s. v., o. s. v.). Vi ha nyss klargjort B:s relationer till
A och N och funnit stora likheter dem emellan (med A delar B
flera uppenbara skriffel: t. ex. v. 271 äld(h), där N har det
förmodligen riktigare åld (öfr. årder, åhlder), v. 285 embetet (öfr. embet,
som är riktigare); en likadan förvanskning af v. 419 o. s. v., och
både med A och N fel som v. 280 Tunkar; v. 437 när stiernan (öfr.
nordstiernan) o. s. v.) Allt detta tyder på, att B härstammar från en
hs., senare än den, från hvilken C och E leda sitt ursprung, en hs.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
