Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Martin Lamm
värda Skönheter, hvilka liksom upstigna ur det förflutnas natt
vemodigt nicka vid skogsranden; vid hvilkas åsyn Läsaren gråter
af trängtan att kunna nå dem, — men förtviflad ej finner
någon möjlighet dertill". Hans dikt bör därför förläggas till
modern tid.
Pormen för ett dylikt poem bör vara den dramatiska, då
epiken endast tillhör människosläktets barndom. Efter syndafallet
öfvergick nämligen mänskligheten från den episka alltmer till den
dramatiska anden, och endast vildar lefva kvar i "den episka
anden". Då det gäller utvecklade folkslag, kan alltså "intet något
dem eget och egentligt Poem nu författas, annat än ett Drama".
Innehållet i detta drama bör vara kärleken. Ty
mänsklighetens grundprinciper äro, framhåller Almquist — med tydlig
anslutning till Swedenborg — manlighet och kvinnlighet, och striden
dem emellan skall i dramat sluta med "Manlighetens fredliga hvila
och lugna förening med Qvinligheten". Nu symboliserar emellertid
norden det manliga, södern det kvinnliga i mänskligheten. Därför
bör i dramat nordens och söderns förening symboliskt framställas
"genom tvänne deras representanter, en nordlig Man och en
sydlig Qvinna".
Almquist har ju här med hjälp af Swedenborgs
korrespondenslära kommit fram till den af förromantiken så älskade
motsättningen mellan syd och nord. Själfva det sätt, hvarpå han i sitt
projekterade drama söker personifiera denna kontrast, har ju t. o. m.
en — säkerligen tillfällig — öfverensstämmelse med det, som M:me
de Stael användt sig af i Corinne.
Den största svårigheten för skapandet af en dylik poesi anser
Almquist vara bristen på en verkligt lefvande mytologi. Den
antika mytologien har numera sjunkit ned till en fullkomligt
konventionell apparat, och äfven Tassos och Miltons försök att skapa
en kristen motsvarighet därtill ha ej ledt till tillfredsställande
resultat, då de "flutit utur Poetens Fantaisie mer än ur
Christendomens sanna ande". I folkvisorna och i "våra Barnsagor" finna
vi visserligen en längtan att "få det andligare renare, ljusare och
fullständigare prononceradt". Men deras ridderliga kostym gör,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
