Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 145
egen uppfattning af diktens symbolik nödvändig, om man
öfverhufvud vill få någon kunskap om deras egentliga idéinnehåll.
I brefvet till Palmblad tager Almquist sin utgångspunkt i
den schellingska satsen om naturens och andens indentitet från
absolut synpunkt och häfdar, att "intet enda Reale" finnes, "som
ej är symbolen för en Idée": " Alla Händelser — (såvida nemligen
händelser, såsom skedda och verkliga i den yttre verlden, i detta
afseende böra också anses för Realier) äro för den skull ock
symboler af idéer. Hela Historien är, på detta sättet tagen, en
symbolisk kedja. Diktade händelser, i deras mått, äfvenså."
(Samlaren 24 s. 8.)
Det är tydligt, att vi här ha en kombination af
schellingianis-men och Swedenborgs korrespondenslära. Ännu tydligare kommer
detta fram, då det i fortsättningen förklaras, att den symbolik,
som enligt denna uppfattning bör finnas i hvarje diktverk, är af
tvänne slag, medveten eller omedveten. I det senare fallet
berättas händelsen " blott och bart såsom händelse", utan att läsaren
kan ana den symbolik, som trots allt ligger bakom. I det förra
fallet antyder författaren åter den idé, "hvars signatur den är".
Utsäga den bör han ej, det är läsarens sak. Skillnaden mellan
västerländsk och österländsk diktning och mellan novell och
saga är, principiellt sedt, ingenting annat än skillnaden mellan
omedvetet-symboliskt och medvetet-symboliskt framställningssätt.
Guldfogel i Paradis är en saga, alltså medvetet-symbolisk.
(Samlaren 24 s. 9.)
Men äfven om diktaren väljer sagans form och alltså medvetet
symboliserar, kommer dock alltid hans verk att innehålla en
djupare symbolik än han själf afsett. Detta blir ju också den logiska
följden af den på poesien tillämpade korrespondensläran. Därför
förklarar Almquist i början af sitt bref: "När jag för några år
sedan skref Guldfogel, tänkte jag icke på någon Förklaring, utan
målade blott, hvad jag såg i min själ". Först sedan har han märkt,
hur underbart väl allt går ihop. Han förklarar också, att det för
olika läsare ges olika förklaringar, ytligare och djupare. Warburgs
jämförelse med Swedenborgs lära om bibelförfattarnes okunnighet
Samlaren 1915. -[q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
