Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 161
Almquist säkerligen sedermera starkt romantiserat och bragt i
öfverensstämmelse med sina swedenborgska teorier om människans
utveckling. Vi se emellertid, att källorna äro eniga i att beskrifva den
första depressionsperioden såsom, utmärkt af religiöst grubbel.
Antagligen stod detta omslag till melankoli — såsom Warburg
antydt — i samband med den då inträdande puberteten, som ju ofta
brukar åtföljas af dylika symptom. Troligt är ju också, att
krisen ytterligare komplicerats af moderns samtidigt inträffade
dödsfall och af de förebråelser, som Almquist fick uppbära för sin då
ådagalagda yttre okänslighet. Ett indirekt bevis på huru djupt
denna episod gått honom till sinnes, ha vi ju i det faktum, att han
sedermera låtit flera af sina hjältar och hjältinnor — så t. ex.
Henrika och Tintomara — iakttaga ett liknande uppförande vid
sin moders död och i sina dikter liksom i sina skrifter aldrig
tröttnar på att framhålla, att äkta känsla ej ger sig tillkänna i tårar
och klagan. Det är väl troligt, att han denna gång — liksom flera
gånger senare — förebrått sig själf att ej kunna deltaga i andras
sorg och att detta varit en bidragande orsak till att han känt sig
stå under djäfvulens välde.
Hans andra "natt", som inträffade sex år senare, tyckes ha
bestått i ett religiöst svärmeri, som väl ej varit oberoende af de
"philosophiska och mystiska skrifter", som han fått läsa under
Upsalaåren. Antagligen tänker han framförallt på Swedenborg. Därunder
nyföddes hans "christendom". Samtidigt med hans vid nitton års
ålder ingångna förbindelse med Maria Lundström tillkom ännu ett
nytt moment, hans "romantik", d. v. s. hans svärmiska uppgående
i den moderna tyska litteraturen. Den nu begynnande perioden är
ju den, som upptages af hans swedenborgska diktning. År 1819
ansåg han sig inträda i ett nytt skede, som utan tvifvel skulle
utmärkas af det försök till förening af fantasi och förstånd, poesi och
verklighet, som vi sett honom skissera i Manhemsboken.
Med denna öfversikt af Almquists utvecklingsgång i minnet är
det relativt lätt att dechiffrera Sigfrids öden i Cypressen.
Sigfrids moder har en kväll, då hon vandrat genom en stor skog,
funnit sig i sällskap med en hemlighetsfull svartklädd man, i hvars
Samlaren 1915. n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
