Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 Martin Lamm
ket "Skaldens natt" (Törnr. b. B. X.). Också här befriar sig skalden
från ångest och tvifvel genom att oreserveradt öfverlämna sig i Guds
beskärm. I samma ögonblick brista alla bojor och han omhvärfves
"af en himmelsk sömn — hvilken dock är vaken i Gudsbeskådning":
Då öfvergaf jag i mitt sinne allt, och jag sade: Allt må vara och
göra huru det vill.
Med mig må de göra såsom det brukas, de må slagta mig.
Men Herren tog mitt arma hjerta i sitt väsende, och sedan blef allt i
verlden för mig en lek.
Att det verkligen har varit samma extatiska salighetsögonblick,
som Almquist här velat skildra, framgår af ett bref till
Lenström af den 29 jan. 1839 (K. B.), där han om Skaldens Natt
säger:
Just detta lilla Stycke, ehuru kort, förklarar bäst min inre, äldre
historia. . . . Jag har nemligen genomlefvat (för många år tillbaka) Inre
tillstånd af mycken strid, men Gud har låtit uppgå alt i en inre frid.
I "Skaldens Natt" har Almquist sålunda säkert afsett att
skildra den upplefvelse, som afslutat den kris han vid nitton
års ålder genomgick. Man får emellertid göra klart för sig, dels
att verket ej har direkt autobiografisk form, dels att det
skrifvits mycket långt efter den upplefvelse, som det behandlar. Af
samma orsak måste man äfven med försiktighet använda skildringen
af Andreas Morins öden i företalet till 1839 års upplaga af Amorina
såsom biografisk källa. Almquist framhåller själf i ett bref till
Lenström (16 sept. 1839), att han här tecknat sin "egen inre (älsta)
historia, sådant mitt inre var i barndomen", men att de yttre
händelserna naturligtvis ej ha något gemensamt med hans egna. Vi
ha ju här en utförlig skildring af den "mjältsjuka", som gripit
Morin i hans fjortonde år. Den återkommer sex år senare hos
nittonåringen och då i samband med studiet af tysk litteratur,
särskildt Schiller och Novalis.
Det ligger utanför min egentliga uppgift att närmare undersöka
den fond af sanning, som ligger bakom dessa skildringar, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
