Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Försoningstanken i Tegnérs Frithiofs Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Martin Lamm
att denna formskönhet vunnits endast därigenom att betydelsen
offrats och att det hela blifvit — såsom han säger i det intressanta
brefvet till Blom af den 27 juli 1825 — "ett tomt och tanklöst
spel med sköna former". Den ursprungliga myten är alltid rå, och
hos Hesiodos ha vi en grekisk mytologi, som är primitivare än
den homeriska och som visar fullt lika råa drag som eddornas. Detta
framhålles också i den ungefär samtidigt skrifna uppsatsen " Om
det romantiska i grekiska poesien". I den sistnämnda skiljer han
efter Schellings föredöme mellan grekisk mytologi i inskränkt
mening och grekisk religion, d. v. s. den ursprungliga grekiska
religionen, som, obekymrad om formen, endast uppmärksam på
betydelsen, försinnligade det gudomliga under råa och ofta löjliga
symboler. Sedan denna religions anda längesedan försvunnit bland
folket, bibehölls den och förklarades i mysterierna. Den kunde
gifvit upphofvet till en romantisk diktning af ett helt annat slag
än den homeriska. Som exempel på likartade hedniska religioner,
där den yttre formen skattats för mindre än den inre betydelsen,
räknar Tegnér i uppsatsen egypternas och hinduernas religion. Det
lider intet tvifvel om att han också tänkt på den nordiska. Då
han i brefvet till Blom utvecklat, hur den grekiska mytologien
genom det uteslutande intresset för formskönhet mist all inre
betydelse, tillägger han:
Det har derför ofta förefallit mig, som om de strofer, vi ha qvar af
Völuspà, innefattade en både djupare och klarare verldsåsigt, en högre
symbolik, med ett ord, betydde mera än hela den grekiska mytologien
tillsammantagen. Här som annorstädes gäller det, att
»formens skönhet är grek, men betydelsens djup är en nordbo».
Föreningen mellan bägge är, så vidt jag förstår, det egentliga problemet
för all modern poesi.
Det var till en del för att visa den nordiska mytologiens
poetiska användbarhet och på samma gång ge en föreställning om
dess djupa symboliska betydelse, Tegnér grep sig an med Frithiofs
Saga. Han förklarar själf i brefvet till Blom:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
