Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Tegnér och Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Fredrik Böök
dånande ljuden, som fylla rymden, luftsynerna, förfädernas
töckenandar, som tala till de lefvande, svärden, som brinna likt lågor i
krigarnas händer, det mulna mörker, som hvilar både öfver
hjältarnas anletsdrag och "de osällas söner", glädjefesten med bardernas
sång och de lock-kringfladdrade flickornas tårar, den elegiska
stämningen vid tanken på en så ärofull död — allt detta är Ossian.
Tegnér har med hjälp af sin beundrade barndomsskald förmått gifva
kriget en vildt fantastisk och på samma gång smärtsamt
melankolisk poesi.
När Tegnér diktade Frithiofs saga, var han ju en vida bättre
kännare af nordiskt hjältelif och af de gamla sagorna än vid den
tidpunkt, då Krigssång för skånska landtvärnet och Svea kommo till,
och hans fantasi har icke behöft söka konkreta bilder att röra sig
med hos Macpherson. Men trots det att stoffet väsentligen är
hämtadt ur den nordiska litteraturen, kan man dock i dikten urskilja
flera Ossianska element, som dröja kvar.
Först och främst i stridsscenerna. När kung Ring säger sig
ha "brutit sköldar i dalen" —så ansluter detta sig till en af Ossians
favorit fraser; Connal kallas i Fingals första bok "Thou breaker of
the shields!" — det är endast några ord mellan detta ställe och
Connals här ofta citerade replik om sitt spjut — och epitetet
brukas om många andra hjältar (t. ex. II: 49). Skildringen af
tvekampen mellan Frithiof och Atle är väsentligen byggd på en scen i
Fwgals femte bok (III: 43—44).l I den isländska sagan blir
tvekampen inställd, men Tegnér låter den äga rum. Det heter:
Nu skiftas svärdshugg dryga,
och dråpslag hagla nu,
och bägges sköldar flyga
på samma gång i tu.
De kämpar utan tadel
stå dock i kretsen fast.
Men skarpt bet Angurvadel,
och Atles klinga brast.
1 Jfr Hasselqvist, s. 157, noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
