Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Fredrik Böök
med kägelbana, skällande pudel, kor och höns. I den första scenen
är Groman sysselsatt med att mönstra uppasserskorna på Hagalund
för att till sin nya rörelse utse behagliga och älskvärda flickor,
som kunna dra kunder. Det faller i ögonen, att här skulle den
verkliga "silkeshåren", den i Nyaste Freja omtalade vackra
upp-passerskan, kunna göra sin entré — hon är fullkomligt i sin
miljö. I stället dyker det upp en tam kanin; denna märkvärdiga
silkeshare, som sedan försvinner utan ringaste betydelse för
handlingen och idén, drar efter sig sin ägare, kommerserådet
Westermark, och därmed det kommunistiska jättehotellet och den
kommunistiska erotiken. Det ligger bra nära till hands att anta, att
Almquists på detta sätt ympat den nya idén från slutet af 40-talet
på den gamla från slutet af 30-talet. Gör man detta antagande,
så har man en förklaring till de vidlyftiga inledningsscenerna, till
den nästan fnoskiga idén att införa en lefvande kanin och
öfverhufvud till den bisarra intrigen, som knyter sig ute på Hagalund.
Endast på detta sätt kunde Almquist rädda titeln och miljön.
Hur kunde Almquist öfverhufvud falla på den tanken att
anknyta sin utopiska framtidskildring vid den gamla lustspelsplanen?
Det är i grunden icke så bisarrt som det ser ut; ja, man kan
rentaf däri spåra en poetisk idé, som alls icke är föraktlig, ehuru
den knappast torde framträda klart för lustspelets läsare.
Silkeshåren på Hagalund, sådant som Almquist först tänkt sig stycket,
det var de små gemytliga värdshusen, där allt var tilltaget i liten
skala, där det patriarkaliska regementet blomstrade, i grunden blott
ett familjehushåll. Uppenbarligen har det varit Almquists mening
att skildra all den trefnad och poesi, som omgaf dessa ställen — i
det nuvarande lustspelets första scener finner man öfverallt
reflexerna af denna stämning —; måhända har han också velat
skildra skuggsidorna och sannolikt har den mänskliga "silkeshåren"
varit tänkt som hufvudperson. I slutet af 1840-talet har Almquist,
drifven af de nya idéer och nya erfarenheter som ofvan antydts,
velat framställa det industriella jätteföretaget, en restaurant och
nöjeslokal, som ersätter hem och familj, som genom långt
genomförd arbetsfördelning skapar glänsande ekonomiska resultat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
