15 (Samlaren / Trettionionde årgången. 1918)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första psalmböcker. Af Sverker Ek.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fortsättning. På den sista blanka sidan af det enda bevarade
exemplaret af Någre Gudhelige wijsor 1530, d. v. s. samma blad, hvarpå
"Een iomfru födde jtt barn j dagh/" förut tryckts, har med
samtida stil inskrifvits en psalm "I betleem skedde herdomen mon".[1]
I ett 1600-talstryck kallas den "Een liten Iwle Wijsa. Siunges
såsom: Een Jungfrw födde etc." Sammanhanget mellan de bägge
julvisorna inskränker sig icke till melodien. Den yngre upptar
skildringen just i det moment, där den äldre släpper den. Man må
själf döma om anknytningens fasthet genom att läsa följande
inledningsrader:

I betleem skedde herdomen mon:
the fwnno som engelen sadhe:
Mariam. Joseph oc hennes son:
then hon j krwbbona ladhe:

Str. 2 och 3 föra fram skildringen till nyårsdag och trettonde
genom att behandla omskärelsen och de vise männens tillbedjan.
På detta vis har man fått hela julfesten in i visan, och nu först
kunde den nytilldiktning sluta, som vi sett utgå från en enda strof.

Den anknytning bakåt och framåt till namnlösa inhemska visor,
som vi funnit i "Een jomfru födde jtt barn j dagh/" anger denna
psalms enastående folkliga karaktär. Annars känner jag bland
Olaus Petri äldsta psalmer blott en enda reminiscens från äldre
visdiktning. Det är, när han slutar sin Jesuspsalm med versparet.

såå må nw hwar man wara gladh/
och tacka gudh j allan stadh/

Detta återgår på den gamla påskversen "Christus är opstånden
af döda", som förekommer efter G. Ps. B. 164. Denna, som varit
mycket populär i Tyskland under medeltiden, och äfven då
förekom i Danmark, [2] har också i Sverige varit känd så tidigt, ty den
anträffas i en katolsk gillesvisa från Gottland.[3] Sannolikt finnes

[1] Se Aksel Andersson i Samlarens extrahäfte 1893 s. 62 ff.
[2] Nutzhorn, a. a. I, s. 207 ff.
[3] Tryckt efter Buræi Collectanea i K. B., s. 483: Hyltén-Cavallius,
Wärend och Wirdarne I, s. 165—66. Jfr också Schück, a. a. I*, s. 332.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/samlaren/1918/0023.html

		Samlaren / Trettionionde årgången. 1918 / 15 (1880-1935) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|