- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionionde årgången. 1918 /
19

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första psalmböcker. Af Sverker Ek.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hur nära psalmen är knuten till mässan, framgår af vissa Olaus
Petri tilldiktningar särskildt str. 5—6, där han kraftigt försvarar "thet
retta settet" och brännmärker allt annat som "misbruck". Det är
tydligt, att en så kraftig stridsstil ej kunde användas i en
församlingssång före 1530, äfven om den protestantiska mässan då redan
varit i bruk några år. Ännu 1529 var Olaus Petri med om ett
beslut, att "icke läggia platt nidh then Latiniska messan".[1]

Ännu en psalm i Någre Gudhelige Wijsor röjer danskt
inflytande. I dess senare nu förlorade afdelning ingick utom de fyra
polemiska sånger, som man brukar tillskrifva Olaf Svensson, en
psalm "HERre Christ GUDs Faders ende Son".[2] Omarbetad
återfinnes den i Swenska Songer eller wisor 1536 som "Christus then
rette herren". Originalet, A. Knöpkens "Herr Christ, der eynig Gottes
son", finnes redan i Waltersche Gesangkbuchieijn. Denna psalm
är också öfversatt till danska i Malmöpsalmboken 1529 och har där
inledningsraden "HEr Christ Gud faders eenborne son". Den
öfversättningen är formellt ändå ofullkomligare än originalet, och den
svenska texten 1536 höjer sig mycket öfver bägges otymplighet,
men ännu röjer särskildt dess str. 3, att tolkningen delvis
förmedlats öfver danskan. Att döma af inledningsraden har likheten 1530
varit mycket större, och det troliga är väl, att Olaus Petri där
intagit den danska texten tämligen oretuscherad men placerat den i
bihanget, därför att den ej språkligt tillfredsställde honom.[3]

Tänkbart är också, att Olaus Petri fått impulsen till att
utvidga "EEn iomfru födde jtt barn j dagh/" genom den danska
psalmen "EEtt lidet barn saa ærefult", som har fyra strofer. I
hvilken ända Olaus Petri verkställt sin själfständiga utvidgning,
anger han själf i titeln: "En loffsong vthdraghen aff scrifftene Luce
II. then man måå siwnga j församblingene om jwla tijdh/ vnder the
noter Dies est leticie". I sträng mening gäller det endast om str.
2—3, att visan är "vthdraghen aff scrifftenne Luce II"; icke



[1] Jfr O. Quensel, Bidrag till svenska liturgiens historia II, s. 21—23. Den
ofvan gjorda påvisningen kan äga betydelse för en allsidig utredning af den
där berörda frågan om den svenska mässans förhållande till den danska.
[2] Den Svenska Mercurius nov. 1756, s. 290.
[3] P. Severinsen är, a. a. s. 84, af samma mening.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1918/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free