Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns. Af Gunhild Bergh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns 167
Verstande entworfene geistige Natur."1 Ty, säger Winckelmann
en annan gång förklarande, "der Geist vernünftig denkender Wesen
hat eine eingepflanzete Neigung und Begierde, sich über die
Materie in die geistige Sphäre der Begriffe zu erheben, und dessen
wahre Zufriedenheit ist die Hervorbringung neuer und verfeinerter
Ideen. Die grossen Künstler der Griechen, die sich gleichsam als
neue Schöpfer anzusehen hatten, ob sie gleich weniger für den
Verstand, als für die Sinne arbeiteten, sucheten den harten Gegenstand
der Materie zu überwinden, und, wenn es möglich gewesen ware,
dieselbe zu begeistern: dieses edle Bestreben derselben au ch in
früheren Zeiten der Kunst gab Gelegenheit zu der Fabel von
Pygmalions Statue. Denn durch ihre Hände wurden die Gegenstände
heiliger Verehrung hervorgebracht, welche, um Ehrfurcht zu
erwe-ken, Bilder von höheren Naturen genommen zu sein scheinen
mussten."2 Från betraktelsen af det enskilda sköna höjer sig
konstnären till åskådningen af det allmänna sköna och därifrån till
ur-skönheten, hvilken äfven Winckelmann anser vara detsamma som
det gudomliga, den absoluta enheten. Men dit nå ej alla. Ty
alla äga ej smak. Winckelmann skiljer på två slag af smak. Det
finns en smak; som beror af organens beskaffenhet. Den är mer
fulländad hos välbildade människor, därför att i regel yttre och
inre organ pläga stå i förhållande till hvarandra. Men som
organen hos två människor aldrig äro lika, kan smaken ej heller vara
det. Det är därför t. ex. färger bedömas så olika af olika
konstnärer, och det är därför den skönaste kvinna i Italien ingalunda
var skön i allas ögon. Men denna smak är af lägre art. Den
egentliga är den inre, hvilken endast den besitter, som frigjorts
från alla sinnlighetens band. "Das wahre Gefühl des Schönen",
skrifver Winckelmann, "gleichet einem flüssigen Gypse, welcher
über den Kopf des Apollo gegossen wird, und denselben in allen
Theilen berühret und umgibt. Der Vorwurf dieses Gefühls ist
nicht, was Trieb, Freundschaft und Gefälligkeit anpreisen, sondern
1 A. ed. I, 17.
* A. ed. IV, 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>