Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns. Af Gunhild Bergh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 Gunhild Bergh
men på grund af den form, sl§oç, som konsten förlänat det. Denna
slSoç fanns ej hos marmorn, den fanns innan den uttrycktes i stenen
i konstnärens själ, och ej därför att han ägde ögon och händer, utan
just därför att han var konstnär.
I detta konstnärens försök att åt andra delge den upplefvelse
han själf haft, att förkroppsliga den vision af det gudomliga han
i extasens ögonblick undfått, ligger konstens betydelse. Ty
därigenom väckes vår längtan till idévärlden, därigenom höjas vi öfver
materien. Renad från allt sinnligt når konstnären åskådningen af
urskönheten, därigenom åstadkommer han äfven hos andra den
rening, som är nödvändig för att nå det sant sköna. Ty för att
nå skönhetens land behöfvas ej hästar eller skepp. Det behöfs att
vi, liksom Odyssevs flydde Kalypsos frestelser, fly alla
sinnlighetens lockelser, glömma allt yttre, sluta de kroppsliga ögonen och
blott använda de inre, som vi alla äga, men ej alla bruka. Har
man förmåga att se med dem, då ser man det sköna.
Det är detta mål, framställandet af det osinnliga, af idén,
som äfven för Winckelmann är konstens egentliga uppgift, det
syfte, som skall bestämma det konstnärliga urvalet. Det är t. ex.
därför han som andra Plotinospåverkade estetici förordar
användandet af allegorier. Måleriet, säger sålunda Winckelmann i
Naehahmung ete, sträcker sig till "Dinge, die nicht sinnlich sind;
diese sind ihr höchstes Ziel". Men att nå dit är möjligt blott
genom "Bilder, die allgemeine Begriflfe bedeuten".1 Det var till detta
syfte de grekiska konstnärerna sträfvade. De förstodo, säger
Winckelmann, att det noggrannaste naturstudium ej kan skänka
konstnären fullkomliga begrepp om skönheten, liksom kunskapen i
anatomi ej ensam kan lära honom kroppens vackraste proportioner.
"Diese häufigen Gelegenheiten zur Beobachtung der Natur
veran-lasseten die griechischen Künstler noch weiter zu gehen: sie fingen
an, sich gewisse allgemeine Begriflfe von Schönheiten sowohl
ein-zelner Theile als ganzer Verhältnisse der Körper zu bilden, die sich
über die Natur selbst erheben sollten; ihr Urbild war eine bios im
1 A. ed. I, 50 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
