- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionionde årgången. 1918 /
183

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns. Af Gunhild Bergh.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns 183

satz der Manier. Der Stil erhebt das Individuum zum höchsten
Punkt, den die Gattung zu erreichen fähig ist; deswegen nähern
sich alle grossen Künstler einander in ihrén besten Werken."1

Med Ehrensvärds uppfattning om stil eller som han ibland kallar
det ideal stil sammanhänger direkt hans utredning af smakbegreppet.
För Ehrensvärd är smaken icke förnuft utan känsla, närmare definierad
"känslan af naturens allra hemligaste sanningar". Det finns, säger
han, med upptagande af ett par klassicistiska termer, två slag af
smak, den stora och den lilla. Den, som äger stor smak, väljer
"den fullkomliga och friska naturen" (jfr ofvan s. 174), den som
äger liten smak väljer "det hvardagsvackra, det medelmåttiga".
Men, tillägger Ehrensvärd, "i begge desse två val kan man vara
utan smak, och i desse begge två val kan man ha smak", man kan
nämligen i bägge valen ha "antingen sett eller intet sett det nog
hemliga och det nog fina af sanningarne." Smak är således känslan
af naturens innersta lagar, det konstitutiva i tingen. Den kan ej
läras och förvärfvas, Ehrensvärd betonar uttryckligen, att "här är
kunskapen omöjlig". Det är "endast känslorne som fatta desse
innersta Sanningar, och för Slutkonsten är det omöjligt att sätta dem
i beskrifning och mått.*’3 Men den finns ej heller hos alla. På
klassicistiskt sätt skiljer Ehrensvärd på geni och smak. Han
förklarar geni bestå i "ett öfversvämmande af egenskaper till någon
höjd öfver allmänheten". Men smaken, anser Ehrensvärd i likhet
med Shaftesbury, är identisk med dygden och beroende af
harmonien mellan dessa egenskaper. Endast den, hos hvilken de "stå
med hvarann i rätta förhållander, proportioner och
öfverensstämmelser,"4 äger smak. Alltså endast en "frisk". Förutsättningen
för att denna harmoni skall kunna förverkligas är emellertid ett
idealt klimat. Det har antydts, att Ehrensvärd räknar klimatet
bland de "händelser och förfång", som stora människans utveck-

1 Goethe, Anmerkungen zu Diderots Versuch über die Malerei, a. ed.
XXXIII, 252 f.

2 A. a. s. 69.

3 Tillägg till De Fria Konsters Philosophi. Mskr. Tosterups arkiv.

4 A. ed. s. 84 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1918/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free