Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folksaga och folkvisa i Almquists diktning.1
Af
Ragnar Ekholm.
Man torde numera vara tämligen ense om att förlägga
Almquists "nyromantiska genombrott" till omkring 1815. I samband
med det sysslande med nyromantisk diktning, som då visar sig i
Almquists produktion, står otvifvelaktigt hans vid samma tid
begynnande intresse för folksaga och folkvisa. I ett föredrag om
poesiens dåvarande tillstånd, hvilket han höll vid ett sammanträde
i Manhemsförbundet 1816, och hvarur Ahnfelt (C. J. L. Almqvist,
hans lif och verksamhet, s. 15 ff.) meddelat utdrag, omtalar han
bland Atterboms arbeten endast Fågel Blå, en "bearbetning af en
gammal folksaga från medeltiden", hvarjämte han äfven nämner
Nordmansharpan, som han karakteriserar såsom "en dyrbar samling
äkta svenska poesier från medeltiden". I det aldrig offentliggjorda
arbetet Karmola, hvartill manuskriptet är dateradt 1817, men som
han troligen planerat redan 1815, förekomma en del folkloristiska
ingredienser (Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning,
Samlaren XXXVI, s. 110). 1818 utger Almquist GråKappan, och under
de följande åren fram emot 1830 finna vi i hans produktion ett
flertal arbeten med motiv från folklig diktning.
Den folkdiktningens renässans, som romantiken åstadkom, och
som här i Sverige framför allt tog sig uttryck i de olika samlin-
1 Uppsatsen skrefs ursprungligen för professor M. Lamms
seminarieöfningar vårterminen 1919, men har för tryckningen blifvit på vissa punkter
o inarbetad.
1 — 19319. Samlaren 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
