Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Ragnar Ekholm
Något senare än GråKappan tillkom Murnis, hvilket arbete af
Lamm (Studier, s. 109) daterats till 1819. Äfven här synas en del
element från diktning, som är eller vill anses vara folklig, spela
in. Lamm har påpekat (a. a. s. 126), att Albions olycksöde att
vålla sin älskades död, när han skall rädda henne ur panterns våld,
är ett vanligt balladmotiv, som återkommer i Amorina och
Björn-innan. Af dessa tre behandlingar af samma ämne står
otvifvelaktigt det sista den folkliga framställningen närmast — det spelar
ju också i allmogemiljö. Bland de berättelser, som Albion förtäljer
för Nuna, är äfven en saga om hur hans fader i Osterlanden
kämpade med en jätte, som kunde förskapa sig i olika gestalter.
Möjligen förekommer här någon reminiscens från sagan om "honom,
som bet hufvudet af Skam", hvilken Almquist sedermera upptog i
Cypressen. F. ö. finnes i svenska uppteckningar äfven en annan
berättelse om en man, som får förmåga att omskapa sig till olika
slags djur ("Pojken, som kunde skapa sig till läjon och korp och
myra", Bondeson, Svenska Folksagor 22). Äfven genom själfva
stilen, sora här dock är ännu mera pretiös än i GråKappan, och
genom att framställa berättelserna som ett slags ålderdomliga
sagor, har Almquist i Murnis sökt anslutning till folkdikten, sådan
han uppfattade denna.
Guldfogel i Paradis var, som kändt är, Almquists troligen första
försök i den af de tyska nyromantikerna omhuldade symboliska
sagogenren. På dess symbolik har jag emellertid icke anledning
att ingå, utan håller mig till det rent stoffliga.
Beträffande sagans tillkomsttid äro meningarna delade.
Almquist uppgaf själf, att den skrifvits omkr. 1817, men Warburg har
af vissa skäl tviflat därpå. Lamm har emellertid (a. a. s. 142 f.)
framdragit en del omständigheter, som åtminstone i någon mån
bekräfta Almquists uppgifter. Det kan tilläggas, att också i det
äldsta kända manuskriptet af Murnis synes förekomma en
anspelning på Guldfogeln, hvilken f. ö. är bibehållen i den tryckta
versionen. Det heter nämligen (De dödas sagor, s. 2) om ön Aurigny,
att den är omsluten af vattnet "såsom en gulddroppe stänkt ur
Paradisfogelns näbb i hafsvågen". (Hvad som längre ner (s. 8) berättas;
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
