Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folksaga och folkvisa i Almquists diktning 19
den isländska sagans kap. 16—24. I Björners isländska text
återfinner man äfven samtliga de isländska glosor och termer, som
förekomma i Åretura. Samsonsagan tillhör de sena romantiska
isländska sagorna, till hvilka förebilder hämtats från kontinentens
riddardikter och de gamla fornaldarsagorna, och torde ha tillkommit
på 1300-talet (Finnur Jönsson, Den oldnorske og oldislandske
litteraturs historie III s. 113). Den inblandning af namn från
bretonska sagokretsar i Arctura, hvarom Warburg (111. sv. litt.-hist. Ill
s. 407) talar, härrör alltså icke från Almquist.
Grimur Galts egentliga äfventyr börja i Jotunheim, hvilket land
af Almquist identifieras ined det finska Pojola.1 Berättelsen om
det möte, han där har med älfkvinnan, förefaller att kunna bygga
på någon folklig saga af finskt ursprung. När Grimur därefter i
spegeln på kvinnans barm skådat den sköna prinsessan, beger han
sig iväg för att söka henne, och härmed äro vi åter inne på ett
för ett flertal folksagor och riddardikter gemensamt motiv. Att
skildringen af Arcturas isslott återgår på Klingsohrs saga i Heinrich
von Ofterdingen, har Lamm visat (a. a. s. 155.) Den allmänna
situationen har äfven en viss likhet med den allbekanta sagan om
prinsessan Törnrosa. Båda slotten vänta på en befriare, som skall
lösa dem ur förtrollningen. I folksagan behöfver hjälten visserligen
ej, som hos Almquist, utföra tre prof, men just detta motiv tillhör
ju de allra vanligaste inom sagodiktningen.
1 W. Söderhjelm har (Finsk tidskrift 1915 s. 167) sammanställt de finska
namnen i Arctura med en uppgift af Arwidsson, att denne 1821 berättade »fennica»
för bland andra Almquist. — Åtminstone ett af de belägg, Söderhjelm anför,
torde emellertid peka på en betydligt senare tidpunkt. Det heter om
Jotunheim i fjärde kapitlet: »och det är här samma land, som i Kalevala kallas
Pojola» (Imp.-okt. II s. 276). Kalevala, ett namn, som i den egentliga
folkdiktningen lär vara sällsynt, betyder här tydligen det stora nationalepos, som
Lönnrot sammanställde och första gången utgaf 1835. Tidigare än detta år kan
således den här citerade meningen icke vara. Då emellertid af det bekanta
brefvet från Almquist till Atterbom den 2 mars 1884 framgår, att Arctura då var
utarbetad, måste denna mening senare ha satts in i det redan färdiga verket.
Fråga kan vara, om icke allt det finska elementet är senare tillägg och alltså
icke kan tjäna som bevis för sagans tillkomst på 1820-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
