Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Ragnar Ekholm
draken, gäddan och dufvan, hon gifver honom, har en om ock ganska
obetydlig likhet med en episod i den af Bondeson upptecknade
sagan "Måns Röskägg" (Halländska sagor, 6). Bonden, som söker
sin försvunne son, får på färden till trollkarlen Måns ßöskäggs
slott hjälp af de "rådande" öfver markens, hafvets och luftens djur,
och sin väg tillryggalägger han på en björn, en hval fisk och
slutligen på fågel Fenix.
Nästa symboliska saga, Almquist skref, Rosaura, hvilken tillkom
sommaren 1822 (Lamm, a. a. s. 144), står friare gent emot den
folkliga diktningen. Berättelsen börjar visserligen i äkta folksagoton
"Det var en gång en konung", och framställningen af motsättningen
mellan "jordens utvända sida" och dess "innandömen" har ju ett
visst samband med det i folksagorna och visorna förekommande
bergtagningsmotivet, men f. ö. är det endast i en eller annan
detalj, som inflytande från folkdikten kan påvisas. Lamm har sålunda
framhållit, att skildringen af prinsessans vägran att välja sig en
make bland de friare, som anmäla sig, rönt påverkan af början på
den Grrimmska sagan "König Drosselbart". Samma saga finnes
visserligen äfven i svenska uppteckningar — själfva motivet "den
bedelgranna mön" är vanligt äfven i folkvisor — men att det är
den Grimmska versionen, som föresväfvat Almquist, är troligt
emedan detta är den enda uppteckning, där de mindre smickrande
omdömen, prinsessan fäller om friarne, finnas omtalade.
I Arctura eller sagan om Grimur Gall korsa sig inflytelser från
4
skilda håll. I början ansluter sig berättelsen till den isländska
sagan. Då det icke förut synes vara uppmärksammadt, vill jag påpeka,
att de fem första kapitlen direkt återgå på den i Björners
Kämpadater ingående Samson Fagres saga, till hvilken Almquist
äfven hänvisar. Första kapitlet hos Almquist är således ett
referat af de fem inledande kapitlen i den isländska sagan, andra
kapitlet återgår på kap. 6 och 9 hos Björner, tredje kapitlet
återfinnes i Kämpadaternas kap. 12, det fjärde återger delvis efter
ordalydelsen innehållet i Samsonsagans trettonde, fjortonde och
femtonde kapitel. Sista stycket af det fjärde samt första stycket af
femte kapitlet i Arctura ge slutligen resultatet af berättelsen i
ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
