Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Ragnar Ekholm
Förvandlingsmotivet förekommer i sagan om Måns Röskägg
(Bondeson, Halländska folksagor s. 32), där det kombinerats med
berättelsen om det sköna slottet Östan om solen och nordan om
jorden. Bonden, som satt sin son i lära hos trollkarlen Måns
Röskägg, lyckas efter många vedermödor komma fram till dennes slott
och rädda pojken, som af Röskägg förvandlats till en tupp. De
skynda sig bort, sonen, som under uppehållet hos Röskägg invigts
i dennes konster, förvandlar sig till häst, och på denna sitter
fadern upp. Röskägg förföljer dem och hinner slutligen upp dem.
Fadern får då af sonen det rådet att sälja hästen-sonen åt Röskägg
men laga att glimman tages af, innan denne får hand om hästen.
Så sker och sonen förvandlar sig till so. Äfven denna köpes af
Röskägg, men bonden vidtar nu inte försiktighetsmåttet att stryka
repet af henne, och sonen förblir därför i denna skepnad, ända tills
en piga, som går förbi, tar bort repet. Son förvandlas då till en
ring, som pigan sätter på sitt finger. Därefter öfvergår ringen till
att bli en lax, Röskägg däremot till fiskmås, laxen blir ett korn,
måsen en höna, och hönan slutligen dödas af den hök, hvartill sonen
till sist förvandlar sig.
Ännu större likhet med gången i Cypressen visa ett par af de
i Finland upptecknade sagorna med detta motiv,1 men med all
säkerhet ha versioner liknande dessa varit gängse äfven på
rikssvenskt område.
Folksagomotiven i Cypressen torde således med största
sannolikhet återgå till berättelser, som Almquist hört förtäljas af
allmogefolk, möjligen redan under barndomstiden på Antium. I
inledningen till boken, hvilken visserligen, som ofvan nämnts, skrifvits
senare än själfva berättelsen, säger också Richard Furumo om
innehållet att "brutna delar däraf kan man ännu få höra på flera
ställen i landsorterna" (s. 11).
Folksagan är som bekant i regel utan några som helst tids-
1 Se Finlands sv. folkdiktn. I A: I s. 122 ff. och I B: 1 s. 185 ff. — Hos
bröderna Grimm Utses samma saga under namn af Der Gaudieb un sien
Meester, hvilken dock på åtskilliga punkter skiljer sig från de svenska
varianterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
