Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folksaga och folkvisa i Almquists diktning 27
liaben bo de förtrollade bröderna i ett berg, således ett drag,
öfverensstämmande med sagan i Hermitaget. Att systern äter af den
åt bröderna framsatta maten återfinnes äfven i Die sieben Raben.
I Hermitaget hinner systern ej få den yngste broderns räddande
skjorta fullt färdig, och på grund däraf får denne behålla en af
sina fågelvingar, ett drag, som Almquists saga har gemensamt med
Die seclis Schwäne. Men f. ö. företer Almquists saga flera
olikheter med de tyska och svenska uppteckningarna. Motivet om huru
prinsessan af styfmodern sättes till förnedrande arbete — här
korf-stoppning -— återfinnes således icke i dessa men förekommer
däremot i uppteckningarna af den saga, som Almquist begagnat i
Se-miramis. Att de skjortor, prinsessan väfver åt sina bröder, skola
vara förfärdigade af dunet under vingarna på fåglarna själfva, är
sagan i Hermitaget ensam om, i öfriga versioner är materialet i
regel någon egendomlig växt. Prinsessans möte med de tre feerna
och deras gåfvor kan man möjligen se en svag antydan om i Die
sieben Raben, där det berättas, hur hon besöker solen, månen och
stjärnorna och af morgonstjärnan får ett ben att öppna dörren till
glasberget med. Slutet på Ingas berättelse, de elfva brödernas
förräderi mot systern, den yngste broderns ridderliga uppträdande
samt Styfmoderns och de trolösa brödernas förvandling till ugglor,
återfinnes däremot icke i någon af de ofvan nämnda
uppteckningarna.
Huruvida denna i Hermitaget inlagda saga bygger på litterära
källor eller på muntlig tradition kan således icke med bestämdhet
afgöras. För det senare talar emellertid, att, som ofvan visats,
sagan i flera afseenden skiljer sig från liknande sagor i den
samling, där Almquist närmast kan väntas ha fått stoffet, bröderna
Grimms.
Den saga åter, som Inga berättar för de båda eremiterna,
drottning Sofia och prinsessan Jutta (Hermitaget s. 117 ff.), är
uppenbarligen en originaldikt af Almquist. Berättelsen om de båda
kungadöttrarna, som älska samma träd i sin faders trädgård och utan
kunskap om hvarandra om natten mötas vid detta träd, erinrar
endast obetydligt om den äkta folksagan. Syftet med denna saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
