Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Ragnar Ekholm
mer sedan [när man passerat Wretestorp] in på den stora skogen
Tiveden, fram öfver berg och dalar, till Ramundaboda.–––-—
Ramundaboda, eller Bodarne, är ryktbart för fältslag och krig, som
stått där i trakten; — — Så snart man kommer ifrån Bodarne,
så begynner Westergötland. Här är i början mycket vildt och likt
Skillingmark. — Midt i skogen är en dal, der Finnrödja kyrka
lyser med sina hvita murar. Sedermera kommer man till Hofva,
hvilket är ett mera fult ställe." I samma trakter, som Almquist i
detta bref talar om, tilldrar sig en del af händelserna i Hermitaget,
och just de nyss nämnda ortnamnen återfinna vi där. Söder om
Hofva har hertig Magnus sammandragit sitt krigsfolk (s. 131). Från
Tiveden finnes en dyster nattstämning (s. 144). Vid Ramundaboda
har konung Valdemar sitt läger, och i Finnrödjabackarna mötas de
första afdelningarna af de kungliga och hertigliga trupperna (s. 162),
när den kamp börjar, som är bekant under namn af slaget vid
Ramundaboda. Denna topografiskt noggranna skildring anger, att
Almquist skrifvit efter själfsyn, och att således åtminstone denna
del af Hermitaget måste ha författats efter afsändandet af
nyssnämnda bref. Terminus ad quem är oktober 1829, då arbetet lästes
af Malla Silfverstolpe (Memoarer IV, s. 154).
Det folkliga inslaget i Hermitaget är, som redan påpekats,
inskränkt till vissa i själfva den historiska skildringen inlagda sagor
och visor. De senare får jag längre fram tillfälle att beröra. Den
första sagan är den som Inga Vallpiga (s. 23 ff.) berättar för
Erasmus om de tolf prinsarna, hvilka af styfmodern förvandlades till
fåglar och räddades af sin syster. Liknande sagor finnas
upptecknade i Sverige (Segerstedt, Svenska Folksagor s. 161 "De tolf
förtrollade prinsarne") och Nyland (Åberg n:r 75). Därjämte är att
märka att Grimmska sagan "Die sechs Schwäne" 1822 utkom som
svensk folkbok. Almquists berättelse har en del drag gemensamma
såväl med denna som med två andra sagor i den Grimmska
samlingen "Die zwölf Brüder" och "Die sieben Raben". Att det som
i Hermitaget är styfmodern, som förvandlar sönerna till fåglar,
uppges i Die sechs Schwäne, under det att i de öfriga tyska och svenska
uppteckningarna förvandlingen har annat upphof. I Die sieben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
