Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ragnar Ekholm, Folksaga och folkvisa i Almquists diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Ragnar Ekholm
"Sigurlam och Kungurlam" (Songes XXXVI) gör snarast intryck
af ett folkligt barnrim utan någon djupare mening — de
fornnordiska namnen, som förbinda denna lilla sång med Sviavigamal,
kunna icke dölja dess egentliga härledning. Något liknande är
förhållandet med "Arrasmiha Smultronplockerska" (SongesXLVI).
Prosainledningen, närmast i folksagostil — en elak styfmor ger ej sina
styf barn mat och tvingar dem ut i skogen för att plocka bär, hvilka
de äta upp för att bli mätta; de erhålla bannor därför, men genom
att sjunga vid ßosaronchis källa få de sina korgar fulla utan att
behöfva plocka — lokaliserar visserligen händelsen till Spanien, men
i själfva sången är sceneriet rent svenskt:
Smultron och hallon sväljer jag med behag.
Kom ska’ vi äta, plocka och leta! etc.
Också i den sista af Songes, * Werldens slut", gör sig en
påtaglig folkton gällande: en energisk och hurtig rytm med
ansats till omkväde:
Hej sa?n, hopp sa’n, kör sa’n,
Så skall det gå.
Omkvädet synes Almquist ha betraktat som ett synnerligen
viktigt element i folkvisan. I Drottningens Juvelsmycke (s. 290)
yttrar Ferdinand om den visa Tintomara sjunger: " Det var en
lantlig visa utan innehåll, som jag tyckte, men tonen rörde mig på sitt
vis, jag hörde också ett Omqväde, så att jag begrep det var en
Folkvisa."
Man skulle därför kunna tänka sig, att Månsången, där de
olika afdelningarna ha sina särskilda omkväden, är något försök
att närma dikten till folkvisan, ehuru sången ju i öfrigt är väl så
konstfull.
Hvad angår Tintomaras nyss nämnda visa (Juvelsmycket, s.
287 och 364) är denna starkt lyrisk, genom omkvädet mynnande ut
i ren naturlyrik, något erinrande om naturinledningen i vissa arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
