Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquists afhandling om Europeiska missnöjets grunder 39
Kritikern anser upplösningen af dramat oförberedt och omotiveradt,
men får af Löwenstierna följande afstraffning: "O du inhumana
Humanitet, du charlataneri utan like, men hvars masque nu är så
tunn, att ingen allmänhet mer är dupe af dig! hvem ser icke att
oaktadt allt ditt halflärda radoterie, det i sjelfva verket blott är
frågan om hvem du vill gynna, eller hvem du icke vill?"
Uttalandet i sin helhet verkar som riktadt med en personlig adress och
återger ungefär samma kritik, som Almquist senare brukade bestå
Geijer. Vid den tidpunkt, då Hinden författats (1829—30, se nedan),
hade Almquist veterligen icke varit föremål för något offentligt
angrepp, hvarpå detta kunde ha syftat. Men på sommaren 1829 hade
Geijer diskuterat Amorina med Lindblad enligt Öfverstinnan
Silfverstolpes meddelanden (Memoarer IV, s. 145). Geijers uppfattning af
detta anger hon icke, men det får väl antagas, att den icke har
behagat honom särdeles. Samma sommar blef Geijer hos Lindblads
äfven bekant med flera andra arbeten af Almquist, bl. a.
Jaktslottet, där man ju vet, att särskildt skildringen af Furumos
nedstörtande af Magdalena i forsen misshagat honom.
Det personliga umgänget dem emellan fortsatte emellertid som
förut, och först i en recension öfver Fahlcrantz’, Almquists bittre
fiendes, Ansgarius i Svenska Literatur-Föreningens Tidning 1836
har Geijer offentligen reagerat mot Almquists skriftställeri, i det
han gör ett sidohugg åt dennes geniuppfattning, sådan denna
kommit till uttryck i Almquists afhandling "Några drag etc." i Skandia
1833: "Vi ha två innerliga vederviljor, som i grunden röra samma
sak. Det ena är att snillet skulle vara något synnerligt
abraka-dabra, för allt förstånd otillgängligt; den andra, att, såvida det
kunde begripas, det endast vore att anse som en excentrisk kraft,
som vid vissa tillfällen gör sitt spektakel till allmän förvåning och
förlustelse. En antidot mot slik svindel är att betrakta snillets
bruk till husbehof; öfver hvilken proposition vi ville åtaga oss att hålla
den mest uppbyggliga predikan, om tid och åhörare det medgåfve."1
1 Böök i Samlaren, a. å. s. 215. — Jfr Warburg, Den begynnande reaktionefil
mot nyromantiken i Samlaren, årg. 24, och där särskildt Almquists bref till
Atterbom rörande Geijers recension (a. a. s. 110 ff.), som tydligen voro ämnade
att delvis förmedlas till Geijer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
