Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Ivar Simonsson
Ytterligare har Böök trott sig finna en hänsyftning på Tegnérs
1839 publicerade dikt Georg Adlersparres skugga till svenska
folket och den på grund däraf i Aftonbladet uppblossade polemiken
mot Tegnér, som började den 2 april 1839, och som äfven skulle
göra en datering till 1838 ohållbar.
Att det varit med särskild afsikt att betona sin fria ställning
till Geijer, som Almquist så markant daterat sin afhandling till
1838 lärer väl knappast låta sig förnekas. Men har man då
rättighet att betvifla hans sannfärdighet? Det blir då nödvändigt att
åter upptaga till behandling Geijers och Almquists inbördes
ställning1, och ett närmare studium af dokumenten måste i själfva
verket leda till en delvis annan uppfattning än den, till hvilken Böök
kommit. Man har rättighet att låta äfven Almquist härvidlag
blifva hörd.
Almquists förhållande till Geijer har varit af mycket stor
betydelse för honom, och det är egendomligt att iakttaga, med
hvilket kritiskt intresse Almquist städse följt Geijers utveckling
alltifrån början af deras bekantskap. Han nämner visserligen
"professor Geijer", som han sammanträffat med i början af 1820-talet,
med en viss vördnad i sin tidigare korrespondens, men han har
samtidigt alltid gärna anmärkningar att göra. Det personliga
umgänget dem emellan har emellertid till att börja med präglats af
Geijers vänskaplighet, och denne uttalade vid flera tillfällen sin
beundran för Almquist. Särskildt tyckes han ha sympatiserat med
det värmländska kolonisationsföretaget, som ju också var någonting
i götisk stil. Men med 1830-talet började slitningar att uppstå,
närmast på grund af Geijers oförblommerade kommentarer vid
uppläsningarna af Almquists arbeten hos Öfverstinnan Silfverstolpe,
hvilka genom Lindblad tydligen omedelbart rapporterades till
författaren, som i sådana stycken hade lätt att känna sig kränkt.
Man kan fråga sig om icke redan den passage ur Andreas
Löwen-stiernas papper i Hinden,2 som berör en kritik af en viss von F
öfver ett drama af någon J*, just har åsyftat Geijers uttalanden.
1 Af Böök behandlad äfven i en uppsats i Stockholms Dagblad 1917 23/12,
Geijer och Almquist.
2 Diiod.-uppl. III, s. 160.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
