Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquists afhandling om Europeiska missnöjets grunder 51
förekommen af Geijer. Detta förklarar afbrottet i lians tryckta
produktion åren närmast efter 1835. Som vanligt med Almquists
skrifter är De Fundersamme försedd med motto, t. o. m. två stycken
(Den äldsta versionen från 1835). Det ena är en travestering af
Mignons Italiasång, och ger uttryck åt den stämning, af olust öfver
förhållandena i landet, som redan nu, flera år före de yttre
motgångarna vid 1830-talets slut, behärskade Almquist:
Och känner du det sköna ridderliga sälla land
Der dumhet, fattigdom och afund ge hvarandra hand.
Kennst du das Land, wo die Kartoffeln giühen,
Kennst du das Land.
Det andra, egentliga mottot lyder: "Låtom oss doppa en biscuit",
samma uppmaning, som i något utvidgad form inledde Återkomsten
(Duod.-uppl. VIII), där Herr Hugo hälsar Richard Furumo
välkommen efter hans långa bortovaro. Äfven i öfrigt påminnes man af
anslaget i Återkomsten, som Almquist delvis lånat härifrån. Här
är det emellertid icke Richard, som hälsas välkommen, utan herr
Algernon Edeman, de Löwenstiernska sönernas forne informator.
Herr Edeman, som från början införts i Jaktslottskretsen för en
särskild uppgift, kom likväl aldrig att där spela någon väsentlig
roll. Han var ämnad att representera den lärde, men för en sådan
fann Almquist aldrig någon vidlyftigare användning. I Jaktslottet
(Duod.-uppl. I, s. 101) presenteras han af Herr Hugo. Han har
fritt vivre hos hofmarskalken i väntan på ett pastorat, han är
en "ganska studerad, skarpsinnig och äfven hygglig man". Till
Herr Hugos ledsnad är han emellertid fåordig och
jämförelsevis trög som berättare, "han hör hellre än han talar, hvilket kan
vara klokt af honom, men är ej så roligt för oss". I enlighet med
denna karakteristik får Herr Hugo också formligen dra ur honom
nyheterna, som han införskaffat vid sitt nyss aflagda besök i
Stockholm, Uppsala och Lund, men så småningom blir han varm och
ifrig för sitt ämne. Denna äldsta form af De Fundersamme utgör
sålunda en dialog mellan dessa båda om de litterära fenomenen i
landet, framför allt tidningslitteraturen. Denna stomme har det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
