Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Ivar Simonsson
oktaven 1850, att 1838 varit det år, då han med särskild styrka
började arbeta på detta ämne. Härefter är det nu en uppgift att
styrka hans påstående, att detta * alltifrån hans tankars början stått
lefvande för hans själ" eller, som han formulerade det i det nyss
citerade brefvet till Janne Hazelius, i öfver 30 år genomtänkt och
genomlefvat dessa brefs innehåll. Att han icke förrän nu hade tålat
med sin förtrogne vän därom, berodde, förklarar han i samma bref, på
hans motvilja att yppa sina projekt, innan de voro utförda. De många
i Almquists efterlämnade manuskript bevarade utkast och fragment
till det arbete, som till sist skulle resultera i Europeiska missnöjets
grunder och som härstamma från vidt skilda tider, skola äfven här
bekräfta Almquists uppgifter. Bööks uppfattning, att man i de
åsyftade partierna af de båda arken ingalunda skall finna en skärf
eller en fog och att allt "förefaller att vara ur samma inspiration",1
måste sålunda äfven bestridas. I själfva verket är Europeiska
missnöjets grunder att betrakta som enda hopfogning af vid olika
tillfällen af Almquist nedkastade anteckningar, och den yttre
behandlingen af stoffet har en lång utveckling af metamorfoser.
På åtskilliga ställen ha redan citerats utdrag ur Almquists
otryckta afhandling De Fundersamme, ett verk, som i sig äfven
innesluter fröet till Herr Hugos akademi och de ur denna utgångna
skrifterna. På detta har Almquist arbetat under åren 1835- 37,2 och
dess undertitel "En blick på Sveriges sednaste Litteratur(i ger oss
en föreställning om sin författares afsikt med detsamma. Det har
otvifvelaktigt varit Almquist mening att hålla en uppgörelse med
sin samtid och klarlägga sin egen ställning i förhållande till denna.
Han har i hemlighet arbetat på att slå ett slag för sin person och
den nya riktning, åt hvilken han hängifvit sig, han har förberedt
sig på en uppgift att framträda som banérförare för den nya tiden,
och detta arbete fyller honom åren före 1838, då han plötsligt blir
1 Samlaren, årg. 38, s. 222.
2 I dess första version uppges Argus som alltjämt utkommande. Denna
upphörde på sommaren 1836. Sturzenbeckeus Arlekin förklaras nyss ha upphört
(detta skedde hösten 1834). På De Fundersamme har han äfven arbetat
samtidigt med Colombine. I senare tillägg uppges Geijers båda tal från år 1836
som nyss utkomna. Äfven andra dateringsmöjligheter finnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
