Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquists afhandling om Europeiska missnöjets grunder 59
De Fundersamme nådde aldrig tryckpressen. Den tyckes
aldrig ha nått någon slutgiltig form. Almquist har tydligen äfven
dragit sig för att offentliggöra alla dess personliga anspelningar,
och han har själf motiverat hvarför. Atterbom hade i ett bref
från 1837 föreslagit honom att låta Herr Hugo och hans vänner
diskutera Atterboms författarskap. Tanken att låta Herr Hugo
uppträda som litterär domare var, som vi sett, redan gammal hos
Almquist. Almquist ger nu i ett bref till Atterbom (1837 3/u. Bref
i major Atterboms samling) honom ett halft löfte om att så kommer
att ske, men förklarar, att han hittills afhållit sig därifrån för att
undvika att skrifva romaner om sina vänner. "Ämnet skulle i sjelfva
verket kunna blifva intressant, om jag icke blott hade så många
bekanta, hvilkas nervsystem jag icke gerna vill såra." Tillsvidare
blef ingenting utaf därmed. Ännu i ett bref till Atterbom den 1
maj 1839 meddelar han sig vara sysselsatt med "en längre
afhandling" öfver denne och Geijer, som man hade att vänta till hösten.
De Fundersamme i sin ursprungliga tanke hade då efter Geijers affall
uppgifvits. Det mesta af dess allmängiltiga satser hade uppstått i
Europeiska missnöjets grunder, andra mera aktuella moment återfinnas
i Herr Hugos akademi (Duod.-uppl., bd. XII) och i Almquists
journalistik. Men i akademien skall man äfven bedöma litteratur, där bildas
på Herr Hugos "outsägliga beslut" redan tidigt ett
"Recensions-Ut-ßkott", och det blir där Herr Hugo skulle fortsätta sina litterära
samtal med numera slottspredikanten Edeman, som liksom Almquist
väntar på ett pastorat. Till utskottets handlingar finns det i Almquists
papper olika koncept från åren 1840—41 under olika rubriker (De
Fundersamme, ßecensionsutskottet i Herr Hugos akademi), till dess
de alla samlas i den 1841 för publicering i duodesupplagan afsedda
afhandlingen Det outsägliga beslutet, till hvilken tvenne kapitel
renskrifvits (16 gröna blad), af hvilka det första börjar med att
sysselsätta sig med den nyss afslutade riksdagen 1840—41, men
sedan i hufvudsak är afsedt som ett inlägg i "Det-går-an"
-polemiken, och det andra tager upp problemet om Europas räddning till
behandling, huruvida denna skall utgå ur doktrinen eller från
folket själft, en fråga, där Almquists ställning torde vara klar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>