Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquists afhandling om Europeiska missnöjets grunder 63
hållet i första brefvet af Europeiska missnöjets grunder med dess
skildring af den otillfredsställelse och förfärliga nöd, som bor i alla
själars botten, men i olikhet med denna öfvergår Almquist så godt som
direkt till att söka anledningen till denna nöd, som han finner i
förhållandet mellan man och kvinna, sådant detta i samhället
gestaltar sig, och han förklarar bestämdt, att det icke är någon teori
han ämnar plädera för, utan han vill endast visa, huru förhållandena
faktiskt gestalta sig här på jorden.
Af denna inledning framgår, att manuskriptet möjligen kan ha
varit tänkt att ingå som led i ett verk, det nyss omtalade,
samtidiga Kastanjeträdet, hvartill ett likartadt manuskript om tre ark
(hvaraf fyra sidor äro skrifna) äfven tillhör Nordiska museet. Under
denna titel har Almquist tydligen vid denna tid just tänkt att
framlägga sitt dåvarande program i äktenskapsfrågan. Här omtalar han
nu, hurusom människorna hade berömt hans verk, och då de voro
ädla och goda människor, hade deras beröm gladt honom. Så blef
han "nära att gå i kvaf", i stället för att blifva en "konstnär för ,
Jesus Kristus", som skall vara hans verkliga traktan.1 Han sitter
nu under sitt kastanjeträd och gläder sig åt att fritt få tala ur
hjärtat. "Här kan jag tala till Gud, här kan jag tala om
menniskornas verkliga nöd, hvad det är som rätt svider, utan att det
illa upptages. Här är trakten så kysk, jag frugtar ej att anses
brottslig, om mina tankar naknas." Men han hinner icke längre
än till en inledning.
Att det namnlösa manuskriptet varit afsedt att sluta upp
härefter är ju icke osannolikt, då det just utvecklar denna
människornas nöd, och därefter ingår på det ömtåliga afhandlandet af
förhållandet mellan man och kvinna, i hvilket spörsmål Almquist
uppenbarligen insåg, att samtiden skulle anse hans idéer brottsliga.
Efter att ha gjort den kända skildringen af tidens nöd öfvergår
Almquist att därefter söka dess orsak. Mellan man och kvinna af
rent sinne och öfverensstämmande natur, som bo tillsammans, lefver
1 Jfr Menniskans stöd (Imp.-okt.-uppl. I, s. 117), som predikar
oafhängighet af människor och afhängighet af Gud. Almquist gaf 1830 V11 den
åt Öfverstinnan Silfverstolpe att läsas till förklaring af Andreas Löwenstiernas
papper i Hinden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
