Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Ivar Simonsson
nöjets grunder, den treenighet af förhållanden, i hvilka människorna
enligt Herr Hugo lefva och som skulle behandlas af hans politiska
statsråd. Att han i sin afhandling satt adelskapet som titel för
den politiska regenerationen, beror därpå, förklarar han i brefvet,
att denna, på hvilken samhällsreformatorerna så godt som
uteslutande inriktat sig, är det mest underordnade problemet af de tre.
och genom äktenskapens reformering skall hvarje man bli en ädel
man och därmed tillhöra den nya faktiska adeln. "På bortrensande
af onatur, falskhet, styggelse och skendygd från äktenskapet beror
mensklighetens väl hufvudsakligen. Ingenting kan vara äldre än
förhållandet mellan man och qvinna; det bär alla de öfriga: när
det förderfvas, gör det alla andra förhållanden vacklande." Några
år senare får politiken för honom en annan betydelse.
Man bör icke förvåna sig, om Almquist tvekade att låta
offentliggöra en sådan skildring som denna, som hade en så starkt
personlig färg, och som också innehöll partier af både revolutionär och
sinnlig kraft. Han skref i stället en annan skildring af
förhållandena, sådana de borde vara mellan man och kvinna, och han valde
då att framföra dem på ett lägre bildningsplan än det, som var
hans eget och hans drömda älskades. Det var sergeantens och
glas-mästarflickans roman, Det går an, som ju skrefs för att bereda mark
för Europeiska missnöjets grunder. Man torde kunna säga, att Det
går an, som af Almquist afsedts att vara endast ett steg framåt i
hans kampanj till förståelse af hans äktenskapsideal, i själfva verket
i viss mån kom att framstå som hans sista egentliga ord i denna sak.
Till den afdelning af hans planerade stora afhandling, som
skulle lämna en "malning af förhållandena hos de gamla", finnas
icke några utkast veterligt bevarade.1 Af några hänsyftningar i det
stora kärleksbrefvet framgår, att där skulle äfven celibatet ha
behandlats. Han omtalar ett bref från sin älskade, där hon berättat
om tempeljungfrurna på Parcivalsagornas heliga berg Mont-Salvat.
1 A. hänvisar inom en parentes till den berlinske förmedlingsteologen
August Tholuk, hvilken som exegetisk författare allmänt lästes i Sverige under
1830-talet och som har drag, som påminna om Almquist. I de skrifter af
honom, som Kungl, biblioteket äger, har jag dock icke kunnat finna något, sona.
A. kunnat bygga denna sin skildring på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
